Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Strand, Sven G.: Ung Ofeg som nietzschean - Olberg, Paul: Arbetslöshetsfrågan i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHETSFRÅGAN I
SOVJETRYSSLAND
Av PAUL ÖLBERG.
I.
(yy^RBETSLÖSHETSPROBLEMET I SOVJETRYSSLAND
^ erbjuder det största intresse såväl ur vetenskaplig sam
^^—^ ^ praktisk synpunkt. Sedan 1918 genomgår sovjetstaten en
utveckling, som väsentligt skiljer sig från Västeuropas ekonomiska,
sociala och politiska förhållanden under efterkrigsepoken. I över
tre år härskade den s. k. krigskommunismen (1918—1920), som
gjorde till sin uppgift att med den allsmäktiga statsmaktens alla
medel noggrant reglera jätterikets näringsliv, produktion och
förbrukning. Därpå följde statskapitalismen resp. den nya ekonomiska
politiken, vars utveckling visserligen går i kapitalistiska banor men
som samtidigt kännetecknas av en hel rad ekonomiska särmärken, som
äro främmande för den moderna kapitalismen. I nuvarande
Ryssland koncentrerar staten i sin hand hela stor- och mellanindustrin,
utrikeshandeln, en avsevärd del av inrikeshandeln, bankväsendet och
kommunikationsväsendet. Ett mycket starkt inflytande utövar
staten också på den kooperativa rörelsen.
Karakteristisk för sovjetkapitalismen är systemet med den
’’statliga planhushållningen’’, enligt vilket näringslivet skall regleras efter
dantar den estetiska stridsskriften Materialismen i sköntlitteraturen
(1891), finns det knappast några spår av nietzscheanska idéer i hans
senare produktion. Skulle man tala oan några minnen från
umgänget med Nietzsehe, så vore det de sterila känslorna av att vara
förföljd och övergiven. Dessa känslor få ju betraktas som de
betänkligaste sidorna i ett nietzscheanskt lärjungeskap. Den viktigaste
orsaken till att niet^Jseheanismen fick ett så negativt värde för Ola
Hansson var nog, att han innerst inne var en demokratisk diktare,
som inte riktigt passade i den aristokratiska övermänniskoattityden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
