Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Olberg, Paul: Arbetslöshetsfrågan i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 PAUL ÖLBERG
en enhetlig, på centralistisk grundval uppbyggd plan. Denna
plan-husliållningspolitik utgives ofta av bolsjevismen som en ’’socialistisk
skapelse’Under sådana egenartade förhållanden är det nödvändigt
att undersöka följande:
Vilka faktorer förorsaka arbetslösheten i Sovjetryssland?
Varigenom skilja de sig från motsvarigheterna i de västeuropeiska
länderna? Kunde den ’’kommunistiska’’ sovjetstaten häva eller mildra
arbetslösheten ? Har den banat nya vägar på detta område ?
Till en början må fastslås att arbetslösheten har blivit en varaktig
följdföreteelse till sovjetkapitalismen oich att den har betydligt större
omfattning än i Västeuropas kapitalistiska länder. Detta påstående
skall senare statistiskt bevisas. Inte blott i städerna utan även på
den flacka landsbygden, vars rika materiella möjligheter och
glänsande framtid den västeuropeiska pressen ständigt framhåller,
härskar en fruktansvärd arbetslöshet. I Sovjetrysslands lanthushållning
äro två former av detta sociala onda bekanta: en kan betecknas som
otillräckligt utnyttjande av arbetskraften, den andra är vanlig form
av förvärvslöshet. Den första formen beror på breda bondeskikts
brist på driftskapital, levande och döda inventarier o. s. v. Enligt
uppgift av den bekante ryske nationalekonomen och statistikern prof.
N. Oganovsky, införd i den sovjetofficiella handelstidningen
"Eko-nomitjeskaja sjisnj" den 3 maj 1925, uppgår överskottet av
arbetskraft till 19,9 miljoner arbetare eller 43 % av samtliga arbetare i den
ryska lanthushållningen, vilkas antal uppskattas till 45,9 milj.
I några räjonger, så meddelar Pravda den 14 okt. 1925, uppgår
antalet av den icke utnyttjade arbetskraften till omkring % av
totala arbetskraften. Följaktligen måste den ryska lanthushållningen
lida dubbelt: enorma produktivkrafter gå förlorade; den stora
egenartade reservarmén på landet, de fattiga bönderna, betunga mycket
lanthushållningen. Jämte de arbetslösa lantarbetarna påverka de
högst ogynnsamt löneförhållandena för arbetarna i städerna. Den
andra formen av arbetslöshet inom lanthushållningen bilda de
nyssnämnda lantarbetarna, vilka till största delen kunna betraktas som
utpräglade proletärer. Enligt uppgift av S. Zagorsky ("Eabotsji
vopros v sovjetskoi Rossii" — Arbetarfrågan i Sovjetryssland",
1925) uppgingo deras antal i början av 1925 till 2,500,000. Denna
siffra måste ur social synpunkt betecknas som mycket betänklig
t. o. m. för denna väldiga agrarstat, synnerligast om man tar i
betraktande att bondemassan bara för två, tre år sedan genom agrar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
