Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Händelser och spörsmål - Valet i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 57
förlusten och tappat 4 mandat. Detta parti är ganska strängt lokalt begränsat.
20 av de 31 mandaten har det fått i de båda stora kantonerna Bern och Ziirich.
De liberala demokraterna eller de liberal-konservativa ha procentuellt sett
förlorat mest. De är o blott representerade i fyra kantoner, i de tre sydvästligaste
fransktalande kantonerna och i Basel.
De båda minsta borgerliga partierna ha hållit sin ställning.
Kommunisterna ha ökat sin representation med en man och därmed nått
tretalet eller det antal som fordras för rättigheten att bilda egen parlamentarisk
grupp. Egendomligt nog äro alla tre representanterna akademiskt bildade
personer. Man har uppskattat antalet av partiets väljare till omkring 15,000 såväl vid
1922 års val som vid årets, möjligen med någon liten minskning.
Som helhet betraktad utgör således valutgången en klar dragning åt vänster.
Man har velat se orsaken till denna utgång däri att folket reagerat mot rådande
dyrtid och mot protektionistiska strävanden. Som förklaring till tillbakagången
för speciellt det år 1919 bildade på materiella intressen snävt inriktade
bondepartiet framhåller man dess storagrara karaktär och ringa intresse till övers
för de små jordbrukarna.
Schweiz är ju ett land, vars befolkning är starkt splittrad på två taser och
två trosbekännelser. En uppdelning av kantonerna i fyra grupper, efter ras och
tro ger ett rätt intressant resultat. Man kan å ena sidan ta de båda
arbetarpartierna och de borgerliga partierna å den andra och se i vilken proportion de
förekomma i de tyska och de romerska, i de katolska och i de protestantiska
kantonerna. För överskådlighetens skull sker framställningen i procent.
Det visar sig då, att i de romanska har arbetarpartierna 21 % av mandaten
och de borgerliga partierna 79 %. Motsvarande siffror för de tyska
kantonerna bli 28 och 72 %. Skillnaden är nog för obetydlig för att man skulle
kunna säga, att fransmännen äro konservativare än tyskarna.
Om man i stället tar religionen till indelningsgrund blir skillnaden något
mera utpräglad. I de katolska kantonerna ha arbetarpartierna fått 13 % av
mandaten och de borgerliga grupperna 87 %. Talen för de protestantiska
kantonerna bli 32 och 68 %. Här är avvikelsen så pass avsevärd, att man nog
kan våga sig på den slutsatsen, att katolikerna äro mera immuna än
protestanterna mot socialismen (och kommunismen).
Det är givet, att de sociala förhållandena spela en mycket stor roll
härvidlag, så att det innebure säkerligen en överdrift att bara säga, att där ser man
katolicismens makt över själarna. De katolska kantonerna äro ju huvudsakligen
de egentliga alpkantonerna och det kan ju vara förklarligt, om nya läror ha
svårare att tränga fram där. Men, som sagt, det är ingalunda uteslutet att
religionen i och för sig betyder en hel del vid det politiska ställningstagandet.
En uppdelning på både ras och religion samtidigt har väl mindre intresse. Det
visar sig emellertid då att arbetarpartierna bland de romanska katolikerna ha
mycket dålig mark men något bättre hos de tyska katolikerna. . För
protestanterna föreligger ingen nämnvärd skillnad mellan de båda raserna.
För de enskilda partierna kan det kanske påpekas, att alla tre kommunisterna
äro valda i tyska protestantiska kantoner och att 29 av de 31 representanterna
för bondepartiet likaledes komma från tyska protestantiska kantoner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
