Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Händelser och spörsmål - Valet i Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 56
Vä!et i Rösträtt vid val av medlemmar till det schweziska nationalrådet har
Schweiz schweizare, som uppnått 20 års ålder. Valsättet är propor-
tionellt. Man får rösta antingen med officiella listor eller med
listor av eget fabrikat, d. v. s. man får sätta in namn från andra listor, om man
vill, vilket kallas för ’’panachering’’. Ett namn får kumuleras, d. v. s.
förekomma två gånger på samma röstsedel, och kumulationen kan vara antingen
officiell, då den tryckta listan har kumulation, eller privat, då väljaren på eget
initiativ kumulerar. Denna rätt till kumulering och panachering gör att det är
svårt att fastställa hur många väljare, som stå bakom varje lista. Vid en
beräkning av partiernas inbördes styrkeförhållanden är det därför säkrast att
endast hålla sig till antalet valda representanter.
Kantonerna utgöra valkretsar. Då kantonerna äro mycket olika stora även
vad antalet invånare beträffar, får man dels valkretsar, där den proportionella
rättvisan kommer väl till sin rätt och dels kretsar, där rent majoritetsval äger
rum. De flesta representanterna har kantonen Bern med 34 och kantonen
Zii-rich med 27. De minsta välja soin sagt blott en representant. Tillsammans
omfattar nationalrådet 198 ledamöter.
Nationalrådets sammansättning före och efter valet framgår av följande
tablå:
Före Efter ±
Radikala demokrater ............... 58 59 +1
Socialdemokrater ................... 43 49 +6
Katoliker ......................... 44 42 — 2
Bondepartiet ...................... 35 31 —-4
Liberala demokrater ............... 10 8 —2
Socialpolitiska partiet .............. 5 5 —
Kommunister ...................... 2 3 +1
Evangeliska folkpartiet ............. 1 1 —
Största parti är fortfarande de radikala demokraterna. Det är makthavarna
sedan länge och deras ställning synes alltjämt vara orubbad. De äro
representerade i de flesta kantonerna och ganska jämnt fördelade.
Socialdemokraterna ha nu ryckt upp som nationalrådets näst starkaste parti
med en vinst sedan föregående val av 6 mandat. De flesta mandaten äro
koncentrerade till de norra och västra kantonerna. För socialdemokraterna har en
beräkning (i en borgerlig tidning) av antalet väljare gjorts. Man har kommit
till det resultatet att de år 1922 uppgingo till gott och väl 170,000 och 1925 till
över 195,000. De skulle således ha ökats med i runt tal 25,000, vilket gör
något mer än 14 %. Med socialdemokraterna ha i år röstat de s. k. grutlianerna,
ett moderat arbetarparti med namn efter den plats, där edsförbundet en gång
slöts. Detta parti lär hålla på att likvidera och har, såvitt jag har kunnat finna,
ej haft egna listor utom i något undantagsfall.
Som tredje parti i ordningen följer det katolska konservativa partiet, som
gått ett par mandat bakut. Det är ju självklart, att detta partis väljare
framför allt äro att söka i de kantoner, som ha övervägande katolsk befolkning.
Bondepartiet eller bonde-, hantverks- och borgarpartiet har lidit den största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
