Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Karleby, Nils: Fetischism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETISCHISM 73
disponerade föremålet. Detta värde eller gagn är naturligtvis det
enda, som är av reell betydelse för honom som för samhället.
Det är klart, att ändringar häri knnna åvägabringas i mycket olika
former. Lika klart är det emellertid, att dylika ändringar aldrig
kunna innebära annat än förskjutningar i samhällsmedlemmarnas
inbördes rättigheter. Det väsentliga vid en ändring är icke formen,
utan den sakliga innebörden. Om en person har ett laxfiske, och
staten konfiskerar det utan ersättning, så har personen i fråga
naturligtvis berövats sin äganderätt. Men antag, att staten i stället
utfärdar sådana ändrade föreskrifter för användningen av laxfisken,
att personen ifråga blir fullkomligt utestängd från möjligheten att
hava gagn av sin egendoon, att kanske det allmänna, helt andra
personer få denna rätt ? Analoga fall har man sett, t. ex. under
krigs-ransoneringslagstiftningen. Är detta icke precis samma sak ?
Naturligtvis kan juridisk spetsfundighet göra gällande, att i förra fallet
förlorades äganderätten, i senare icke. Men vad har detta för
saklig betydelse? Det sakliga innehållet är i båda fallen detsamma.
Pormen är oväsentlig. Om jordägarna, besittande jord
värderad till 1,000 kronor tunnlandet, bliva utsatta för en
konfiskation, bliva de månne mera ledsna däröver än över en
socialpolitisk skattelagstiftning, som belägger jorden med en årlig
skatt av 50 kronoo- pr tunnland och därigenom gör den värdelös?
Om ett stort bolag äger för export avsedda malmfyndigheter eller
andra naturrikedomar och tack vare detta är mäkta förmöget, och
staten konfiskerar alltsammans i vanlig juridisk mening, blir
egendomens samhälleliga karaktär och det faktum, att dess värde för den
enskilde är helt och hållet beroende på samhällets koncession,
därigenom klarare manifesterat, än om den genom ett exportförbud helt
enkelt göres värdelös?
Dessa skematiska exempel avse naturligtvis icke att hävda, att alla
former för alla fall äro likvärdiga, och att det är likgiltigt vilken som
tillgripes. Det finns betydande skillnader i deras praktiska
tillämplighet och effekt. Det som passar på ett cmråde och ett fall, passar icke på
andra. Vad exemplen avse att visa, är blott olika metoders så att
säga teoretiska likvärdighet. Alla innebära de omgestaltningar av
äganderättsförhållandena, och detta, i den mån de dikteras av
hänsynen till arbetarklassens behov, i riktning av en inskränkning av
den ’^borgerliga privategendomen’’ och en ökning av den soiciala
egendomen. Yad är en åttatimmars-, en arbetarskydds-, en olycks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
