Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Karleby, Nils: Fetischism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 NILS KAELEBY
väldet av lagen om tillgången och efterfrågan, vilken utgör medelklassens
nationalekonomi, och den samhälleliga produlctionens kontroll genom samhällelig insikt
och omsorg, som utgör arbetarklassens nationalekonomi. Tiotimmarsdagen var
därför icke hlott ett stort ’praktiskt framsteg. Det var segern för en
prin-c i p. För första gången besegrades medelklassens nationalekonomi i fullt
dagsljus av arbetarklassens nationalekonomi.’’
Ingen, som en tid följt socialistisk politik, har kunnat undgå att
frapperas av det faktum, att partiets deltagande i det praktiska
reformarbetet liksom ansetts vara i behov av en ursäkt. Det är, som
om det verkliga socialistiska arbetet skulle vara förlagt till en
framtid, medan man i nutiden tyvärr måste nöja sig mod reformer inom
’’den kapitalistiska ordningens ram’’. I den mån detta skall betyda
något annat, än att arbetareklassens synpunkt kan hävdas kraftigare
ju starkare dess ekonomiska och politiska makt blir, hör den till de
mindre goda frul^terna av en fetischistisk inriktad teoiri. Alla de
sociala reformer, som under trycket av arbetarklassens krav och med
den moderna produktionens utveckling uppkomna problem tvingat
sig fram, utmynnande i en ökning av det sociala och en minskning
av det privata bestämmandet över egendomen, innebära en
socialistisk samhällsomdaning av precis samma art som den i framtiden
tänkbara. De innebära en söndermalning av det kapitalistiska
samhället i egentlig mening, en ständigt fortskridande uppväxt av nya
samhällsformer. Att det alltjämt finnes vissa fca^mer kvar, som
fun-nos även under den typiska kapitalismen, säger häremot intet. Det
kommer att finnas sådana kvar även inom ett utpräglat
’’socialistiskt’’ samhälle. Det avgörande är att det, som utgjarde det
karakteristiska för det kapitalistiska systemet i egentlig mening, är brutet
och övervunnet av "arbetarklassens nationalekonomi". Den
so<?ia-listiska praktiken har under trycket av arbetarklassens faktiska
behov visat sig som den träffsäkrare. Inför de faktiska behoven
fördunstar fetischismen som det hjärnspöke den är. Den trivs bättre
i teorins och ordens värld. Detta är orsaken till, att det faktiska
socialistiska arbetet haft så litet gagn av teorin och ofta måst kämpa
sig fram mot dess motstånd. Det är icke den socialistiska praxisen,
som behöver ursäkta sig inför teorin, utan tvärtom.
Men det är ett behov för denna socialistiska praxis att slippa en
terminologi, som bara slår den i ansiktet och innebär en permanent
förvirringskälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
