Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Croner, Fritz: Den tyska »socialiseringen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 FRITZ CRONER
Vi skola här i korthet sammanställa gången av den
planhushållande regleringen av koldriften:
1. Lagen utgjorde intet ingrepp i produktionen själv, endast
omsättningen reglerades. Detta är den naturliga konsekvensen av en
’’teori", som håller på privategendomens nödvändighet. Man kan
rent av under bibehållande av privategendomen inte tillåta några
föreskrifter för produktionen. Så blir det som man lovprisar som
äkta "tysk socialisering" faktiskt ingenting annat än en laglig
reglering av kolförsäljningen. Planhushållarnas typiska
krigshushållande inställning förråder sig här helt öppet.
I praktiken måste det betyda att den utslagsgivande makten i
den nya organisationen tillföll rikskolförbundet soan syndikatens
sammanfattning. Rikskolrådet var utslaget; allt tal om "grundsatser"
och "riktlinjer", som det skulle lämna, blir vanmäktigt gentemot de
kapitalistiska kolföretagarnas konsekventa intresserepresentation. Vi
ha redan nämnt, att profitintressets inre följdriktighet övervann alla
svårigheter av att vara i minoritet inom rikskolrådet. Efter kort tid
sköto kapitalisterna rådet totalt åt sidan och regerade sedan i
rikskolförbundet oinskränkt över kolet och därmed över den tyska
hushållningen.
Rikskolförbundet blir ett syndikatens syndikat. I vanliga fall sker
prissättningen på följande sätt: Ett syndikat sätter i gång med
prisförhöjningar. Det blir förhandlingar mellan syndikaten, vilka ge
till resultat en överenskommelse om hur högt man skall höja prisen.
Sedan sammanträda syndikaten som rikskolförbund. Det syndikat,
som krävt förhöjning, lämnar officiellt in sin begäran — varvid
egendomligt nog då ett stenkolssyndikat uppträder som motionär,
vanligen en stenkolsintressent sitter ordförande; gäller saken ett
brunkolssyndikat en brunkolsintressent. Förslaget blir naturligtvis
enhälligt beviljat av rikskolförbundet. Därvid går det så till att
kravet i regel kommer först den dag då det skall beslutas.
Kalkula-tionsunderlaget kan med sådan snabbhet i behandlingen inte ens
med bästa vilja prövas av arbetarrepresentanterna. Även
riks-ekonomiministeriet, som är hemma i prövning av självkostnader, har
förklarat sig ur stånd därtill. Varvid företagarna naturligtvis
endast demonstrerade den ministeriella kompetensens otillräcklighet!
Mot ett hänsynslöst utnyttjande av rikskolförbundets rätt till
prissättningar förutsätter lagen blott en enda möjlighet: protest från
riksekonomiministeriets representant. Detta vapen var emellertid för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
