Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Croner, Fritz: Den tyska »socialiseringen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA > SOCIALISERINGEN> 117
skarpt och blev därför snart avtrubbat. Statssekreterare Hirsch,
ministeriets representant, måste snart protestera mot varje höjning,
då han inte kunde stå till svars med folkets utdrivande i
inflationen. Kolbaronernas svar var en ful skymf mot ministeriet, som
beskylldes för att medvetet ruinera näringen och driva en brottslig
politik. I övrigt inriktade de sin verksamhet i överensstämmelse
härmed. De kalkulerade så att säga genast in ministeriets protest
i sina prisfordringar, i det de först begärde ett mycket högre pris
än de egentligen hade velat ha och därefter efter protest koon till
’’samförstånd’’ med ministeriet. "Samförståndet" skedde
naturligtvis på den prisnivå, som de ville nå.
2. Tillämpningen av koldriftslagarna ledde emellertid också på
arbetarnas sida till en företeelse, som förtjänar vår särskilda
uppmärksamhet. Vi uppleva en formlig korruption av arhetarhären
genom uppmuntrandet av en konstlad producentegoism. Det
existerade slutligen blott ett enhetligt producentintreisse, som
omfattade arbetsgivare och arbetstagare och med sin kvalitativa och
kvantitativa övervikt i alla instanser pressade varje företrädare för andra
intressen mot väggen. Denna sällsamma solidaritet är framkallad
genom företagarnas skickliga uppträdande. De ha påvisat och
framhållit för arbetarna att deras ömsesidiga intressen gingo i samma
riktning: arbetarna ville ha högre löner: för att kunna bevilja dessa
måste företagarna få högre priser. Alltså måste företagare och
arbetare gå tillsammans i rikskolförbundet Oich rikskolrådet. Denna
"bevisföring" har haft en otrolig följd: under inflationen gingo
arbetarna mot en löneförhöjning som vederlag med på varje
prisförhöjning. Företagarna kunde snart obetingat lita på "sina"
arbetare. "Arbetarna ha Gud vare lov kommit underfund med att deras
intressen faktiskt äro identiska med sin respektive industris och med
företagarnas", förklarade den största tyska brunkolföretagaren
ett år efter ikraftträdandet av koldrift slagen.
På denna uppammade producentegoism hos gruvarbetarna bygga
företagarna en viktig del av sin angreppstaktik mot
riksekonomimini-steriet. För att genomdriva sina fordringar utspela de arbetarna
mot ministeriet, och det har bevisats att arbetarrepresentanterna
formligen uppmuntrats att begära högre löner, så att
syndikatrepresentanterna i rikskolförbundet skulle få anledning anhålla om
prisförhöjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
