Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Wigforss, Ernst: Ett livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 ERNST WIGFORSS
blivit fråga om att motivera den socialistiska kritiken av
kapitalismens ekonomiska system. För de trängre kretsarna av teoretiskt
intresserade socialdemokrater ha de ekonomiska problemen utan tvivel
tett sig mycket mera lättfattliga i ljuset av den nationalekonomiska
forskningen med officiell och akademisk hallstämpel. Dennas
representanter ha visserligen i regel varit djupt övertygade antisocialister
och vanligen inte hågade eller i stånd att dra en gräns mellan sina
vetenskapliga utredningar och sina personliga omdömen, men
socialister tyckas ha haft en sällsynt förmåga att lämna giftet kvar när
de sugit honung ur blommorna. I vårt land har det väl gått lättare
därför att vi haft Knut Wicksell — man blir erinrad därom även
vid studiet av Karlebys bok. För dem som sålunda vant sig att
formulera sin kritik mot vissa sidor av det nuvarande ekonomiska
systemet utifrån den ’’subjektiva värdelärans’’ egna förutsättningar,
har Karlebys lilla avhandling om den marxska ekonomiläran och den
moderna socialekonomin ett alldeles särskilt intresse.
Marx objektiva värdelära ger oss ingen hjälp till förklaring av
prisbildningen. Den subjektiva värdeläran å andra sidan undgår
inte frågan varpå de subjektiva värderingarnas betydelse beror, och
vi tvingas därmed över till problemen om köpkraften, dess
fördelning, samhällets struktur över huvud. Därmed ha vi emellertid
kommit utanför den egentliga ekonomiska teorin, i betydelsen av
"värdeteori", till de allmänt sociologiska problemen. Och Karlebys
försök att visa upp hur den moderna nationalekonomins subjektiva
och Marx’ objektiva synpunkter inte utesluta utan komplettera
varandra utmynnar också i slutorden att "Marx verkliga betydelse för
socialekonomin blir fullt klar först i det ögonblick man låter honom
avträda från scenen såsom ekonom för att i stället framträda såsom
sociolog."
Hela detta rent teoretiska kapitel är det för övrigt här inte
möjligt att ta upp till diskussion. Endast som ett exempel på Karlebys
förmåga att tränga fram till det väsentliga i en mycket gammal
och ofta mycket ofruktbar diskussion kan det vara skäl att peka på
sidorna om Böhm-Bawerks kapitalränteteori och den marxska
utsugningsteorin. Karleby är en övertygad anhängare av Böhm-Bawerks
kapitalteori, alltså av uppfattningen om "produktionsomvägarna"
såsom grunden till arbetets ökade avkastning och därmed till den
faktiska förekomsten av en kapitalränta. Denna teori har giltighet
oberoende av samhällsformen, skulle vara lika sann i ett socialistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
