Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Dan, Th.: Det bolsjevikiska experimentet och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET BOLSJEVISTISKA EXPERIMENTET] 175
tillväga" och att vidare "alla nnder medborgarkrigens
övergångsperiod vidtagna inskränkningar i demokratin, som äro
riktade mot proletariatets klassfiender, endast i den mån icke
leda till diktaturens urartning, som de äro förenliga med det
fulla herraväldet av de demokratiska grundsatserna och
friheten inom det verksamma flertalet.’’
Alla dessa betingelser saknas emellertid i Ryssland. Vi finna
där varken en demokrati i staten eller en demokrati inom den
verksamma befolkningen. Vi se där — icke som en tillfällig företeelse,
utan som en produkt av den bristande överensstämmelsen mellan
de subjektiva socialistiska uppgifterna och den subjektiva
omogenheten i de socialekonomiska förhållandena — en diktatur av en
försvinnande minoritet, vilkens grundval allt mer krymper samman
och som har förvandlat sig från en diktatur av det kommunistiska
partiet över hela befolkningen, inklusive arbetarklassen, till en
partiapparatens diktatur över partiet självt, för att till slut urarta till
generalsekreterare Stalins diktatur över partiapparaten själv.
Varken det politiska och ekonomiska livet eller de industriella
företagens förvaltning eller ens de s. k. arbetarorganisationerna äro
bildade på den demokratiska självförvaltningens och
självverksamhetens grundval utan uppbyggda efter den argaste byråkratiska
centraliserings grundsatser.^) Huru skall under dessa omständigheter
det bolsjevistiska "experimentet" kunna bidraga till klarläggandet
av frågan angående metoderna för socialiseringens förverkligande?
Att byråkratin under vissa omständigheter bättre eller sämre, —
mest sämre, — kan förvalta större affärsgrenar, såsom järnvägar,
post- och telegrafväsen, tobaksmonopol (i Frankrike och Österrike)
krigshushållning o. s. v. — det visste man även utan bolsjevikerna
och redan före bolsjevikväldet. Socialisternas vittgående
förhoppningar stödja sig emellertid icke på möjligheten att ersätta
kapitalisterna med en byråkrati utan på övertygelsen att den historiska
Den ryska socialdemokratin förfäktar, som bekant, uppehållandet av de
storkapitalistiska företagen i statens händer för så vitt staten är i stånd att
sköta dem rationellt. Detta visserligen icke av den grund, att dessa företag
kunna anses äga en ’^konsekvent, socialistisk karaktär’’ utan därför, att vid
en socialistisk omvähTiing i de mera framskridna länderna och under
demokratins herravälde i Ryssland, förstatligandet av dessa företag skulle påskynda
Rysslands mo^adsprocess och befordra dess anslutning till den specialiserade
världshushållningen. För övrigt vilja vi här icke ingå på den komplicerade
frågan om socialismens i de mera framskridna länderna inflytande på de
efterblivna ländernas socialekonomiska utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
