Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1926 - Dan, Th.: Det bolsjevikiska experimentet och socialismen - Händelser och spörsmål - Genèvekrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
[-Genéve-krisen.-]
{+Genéve-
krisen.+}
Även kort före det tragiska folkförbundsmötet i Geneve voro de få,
som betvivlade att Tysklands så länge väntade inträde i förbundet
skulle äga rum. Locarnopolitikens linje syntes så fast uppdragen
och vägen till N. F. så väl uppröjd för Tyskland att det icke var lätt att
föreställa sig, att den kunde spärras i sista minuten. Denna tillförsikt var
ingalunda den lättvindiga optimismens. Går man blott tillbaka i folkförbundets korta
historia skall man finna hur stämningen sakta men säkert förbereddes för
Tysklands inträde, hur det till slut överallt kändes som en nödvändighet. Och
ännu starkare blir detta intryck om man betraktar den utveckling, som
förhållandet mellan Tyskland och de allierade, i främsta rummet Frankrike,
genomgick: Dawesplanen, Londonavtalet om skadeståndet. Ruhrutrymningen och så
Locarno, som i sig innefattade ett verkligt fredsslut. Alla de stora
tvistefrågorna mellan Tyskland och dess västra grannar voro reglerade, dess
förhållanden till de allierade i öster lagda på bättre basis och Tyskland självt
tillerkänt sin rättmätiga plats i kretsen av övriga europeiska makter. Vad kunde
under sådana omständigheter hindra Tyskland att intaga denna plats?
Ingenting föreföll det. Och dock är i denna stund ovissheten om vad som skall ske
nästan lika stor som tillförsikten före det ödesdigra marsmötet.
Vill man söka utröna orsaken till vad som skedde får man icke nöja sig
med att betrakta det isolerade händelseförloppet under de kritiska marsdagarna
i Geneve. Man måste gå tillbaka och fråga om det när allt kom omkring trots
allt icke fanns en lucka, en oerhörd lucka i den som det föreföll tydliga
utvecklingen mot ett mera omfattande, demokratiskt och effektivare folkför-
stensvillkor i det nyuppväxande borgerliga samhället skola
gestalta sig.
Kampen om politiska rättigheter, om frihet, om övervinnande av
diktaturen, om demokratisering av den ryska statsordningen bildar
den ryska arbetarklassens väsentligaste, egentligaste uppgift. Stalins
högtravande tal om socialismens uppbyggande äro skadliga därför,
att de vilja avleda arbetarklassens uppmärksamhet från denna
uppgift och förvirra de europeiska arbetarna. Vi ha sällan haft tillfälle
att framhålla Sinovjevs förtjänster. Men när han uppställde det
påståendet, att den förstatligade ryska industrin till sin inre
struktur är övervägande kapitalistisk har han uttalat vad som är. Däri
består hans otvivelaktiga, om också oavsiktliga förtjänst inför det
ryska och internationella proletariatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
