Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Möller, Gustav: Ett fall och en uppståndelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 GUSTAV MÖLLER
derbetyget åt regeringen dock mera accentuerat än det åt A. .K.
Hela behandlingen innebär ett betänkligt utsuddande av gränserna
mellan den verkställande och den lagstiftande makten. Utskottet
har dock icke nöjt sig med att sålunda underkänna det resultat
regeringen och A. K. vid sin prövning kommit till beträffande
konfliktens karaktär, det har också posiitivt sagts ifrån, hur konflikten
var beskaffad. Utskottet har med andra ord övertagit A. K:s och
regeringens författningsmässiga roll. Att detta icke fått uttryck i en
kläm, i vilken det hemställes till Kungl. Maj :t att upphäva sitt eget
beslut och förordna att allmän avstängning av de arbetslösa
gruvarbetarna inom orten skall ske, utan endast i en motivering förändrar
ingenting i själva sakförhållandet. Den åsikt riksdagen ansett sig
böra uttala om Stripafallet är naturligtvis förbindande för de
verkställande myndigheter, vilka skola förvalta arbetslöshetsanslaget.
Därigenom blir det en föreskrift för regeringen, hur den skall handla
i detta enskilda fall. Regeringens omdöme må vara vilket som helst.
Den har att lyda riksdagens uttryckliga anvisning.
Situationen är verkligen grotesk. Arbetslöshetskommission och
regeringen ha ägnat fallet ett ingående studium och funnit att
Stripakonflikten är en enkel partiell konflikt. Statsutskottets tredje
avdelning kastar ett öga i målets handlingar och finner på en
mycket kort tid att både regering och A. K. missuppfattat konfliktens
karaktär. Statsutskottet i plenum finner på sju (7) minuter — utan
att någon ledamot utanför tredje avdelningen hunnit att ens titta
i papperen — att vederbörande avdelnings borgerliga ledamöter
ha rätt och att A. K. och regeringen ha orätt.
Och ett utlåtande, tillkommet på sådant sätt, gör riksdagen
därefter till en sin skrivelse, för vilken vi alla ha att i vördnad böja
våra huvuden!
Låt oss emellertid nu undersöka hur den motivering ser ut, på
vilken statsutskottet bygger sitt tvärsäkra domslut. Det heter:
’ ^Aibetarpartens vägran att med tillämpning av ett för yrket i övrigt i
orten gällande riksavtal återupptaga arbetet, därest icke medgivanden, gående
utöver vad sagda avtal innehöll, blevo arbetarna i fråga tillförsäkrade, måste
enligt utskottets mening hänföra denna konflikt till den grupp av sådana, vid
vilka enligt riksdagens direktiv all hjälpverksamhet från det allmännas eida
bör upphöra."
Alltså skulle enligt denna utskottets utläggning varje partiell
konflikt, vid vilken arbetarparten vägrar att upptaga arbetet på
grundval av ett riksavtal, oavsett hur detta riksavtal är konstruerat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
