Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNIS K
ORÄTTSFÖRKLARINGEN
ETT APROPÅ TILL 150-ÅRSMINNET AV DEN
AMERIKANSKA OAVHÄNGIGHETSFÖRKLARINGEN.
Av S, B. LILJEGREN,
CT^ÖIi Sl^AliT IWNBEAFEMTIO ÄR SEDAN, DEN 4
^ j^li 1776, undertecknade den amerikanska
kontinentalkon-gressens president John Hancock koloniernas
oavhängig-h c tsf örklar ing. Detta dokument har man som bekant tillmätt mycket
stor betydelse för utvecklingen av demokratisk åskådning och anda
i Europa. Det huvudsakliga innehållet — uppräknandet av de
oförrätter, som vederfarits kolonierna från moderlandets sida —
koan-mcr naturligtvis därvidlag mindre i betraktande. En paragraf anser
man emellertid innehålla ett slags människorättsmanifest in nuce,
ur vilket det senare franska skulle ha utvecklat sig. Stället lyder
ju ungefär som följer:
’ ’Vi anse dessa sanningar vara självklara: att alla människor äro
födda jämlikar; att de av sin skapare begåvats med vissa
ofrån-tagliga rättigheter, att bland dessa äi:o liv, frihet 0i(?h strävani efter
lycka; att, för säkrande av dessa rättigheter, regeringar inrättats
bland människorna, och dessa regeringar härleda sin befogenhet
från de styrdas medgivande; att, så ofta en regeringsform, verkar
fördärvbringande på dessa ändamål, det är folkets rätt att ändra
eller avskaffa den och grunda en ny regering på sådana
fundamentala satser och sådan maktordning som dem bäst synes för att
befordra trygghet och lycka."
Det var i hänförelse över detta manifest, som Lafayette begav
sig till Amerika och fann att därifrån "konungar togo sig ännu
ömkligare ut än hemma", efter vad det berättas i hans memK)arer
(III. 196). Det var Lafayette, som, när han hemkommit till
Frankrike,. spikade upp den amerikanska frihetsförklaringen på sin vägg
med ett tomrum bredvid avsett för det franska
miänniskorättsmteini-festet, vilket han var övertygad skulle komma (ib. III. 197). Ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
