Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 g. B. LILJEGREN
naturligt och med full rätt har man därför satt Lafayettes namn i
förbindelse med det sammanhang, soon anses föreligga mellan de
här ifrågavarande dokum,enten. Den 11 juli 1789 framlämnade han
ett förslag till vad han kallade ’’den första europeiska
medborgar-och människoirättsförklaringen’’ i konstituerande församlingen, "då
omgiven av trupper’’, som rubriken tillfogar på ett litet flygblad
från franska revolutionen. Och det var detta förslag, alldeles
otvivelaktigt, som låg till grund för flera senare utkast, om, det också ej
var i allo identiskt med det den 26 augusti 1789 antagna manifestet,
som vi sedermera skoJa få se.
Att modellen kom från Amerika erkändes omedelbart och
uttryckligen t. ex. av ärkebiskopen av Bordeaux under arbetet på
dokumentet i konstitutionsutskotten, de s. k. byråerna, av deputeraden de
Montmorency ett par dagar senare o. a. Men saken ligger emellertid
ej så enkelt, som alla dessa omiständigheter synas ge vid handen.
Föi^t och främst må inrymmas att oavhängighetsförklaringen
blott innehåller en kort passage om människorättigheterna, miedan
det franska manifestet i dess olika former upptog ett mycket stort
antal paragrafer.
Saken är otvivelaktigt den att ifrågavarande ställe i- den
amerikanska avfattningen endast kan betraktas som ett allmänt hållet
principuttalande och det kan som sådant ej ha varit någon modell
i detalj för Lafayettes utkast eller det senare antagna franska
förslaget. Med utgångspunkt härifrån har man velat göra gällande
att franska revolutionen även på denna punkt skulle vara ett
resultat av den inhemska utvecklingen.
För att få klarhet i denna fråga måste man först ägna mera
ingående uppmärksamhet åt de amerikanska dokument, som kunna
komjma i betraktande. Oavhängighetsförklaringen är nämligen ej
det enda dylika, som hör till ämnet.
Därefter torde det vara nödvändigt att något granska eller följa
utvecklingen i Frankrike av hithörande naturrättsliga
ideströmningar, vidare att undersöka den politiska litteratur vid tiden för
revolutionens utbrott, som sysselsatte sig med denna fråga, samt
slutligen spåra uppkomsten av själva förslaget och dess behandling
i utskotten, riksförsamlingen och den samtida pressen.
Vad beträffar den amerikanska sidan av saken, så har Lafayette
själv givit oss en ledtråd i sina memoarer. Han framhåller där på ett
ställe (II. 46) att de nybildade Förenta Statemas kongress alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
