- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
209

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKORÄTTSFÖBKLARINGEK 209

icke var i stånd till att uppställa rättssatser med bindande kraft
för de särskilda staterna, som ingingo i förbundet. I
oavhängig-hetsförklaringen fanns, ansåg han, blott ett principuttalande
angående folksuveräniteten och rätten att ändra regeringsformen.
Andra rättigheter funnos endast underförstått uttalade i listan över
de oförrätter, som föranlett lösslitandet från moderlandet.

Vad som således saknades i oavhängighetsförklaringen kunde mian
emellertid finna i åtskilliga av förbundsstaternas skrivna
konstitutioner. Den första amerikanska stat, som inledde sitt
konstitutionsdokument med en fullständig människoirättsförklaring, var Virginia.

Den 15 maj 1776 utfärdade kolonialkongresisen i Filadelfia en
uppmaning till de olika kolonierna att utarbeta åt sig själva
lämpliga författningar. Virginia var den första stat, som kom till ett
resultat av denna anm,odan, och det sålunda författade dokumentet
inleddes av en hill of rights, vilken antogs av konventionen i
Wil-liamsburgh den 12 juni 1776. Den hade utarbetats huvudsakligen
av Georg Masooi, men den slutgiltiga formuleringen influerades på
en väsentlig punkt — frågan om religionsfrihet — av Madison.

Man kan säga att denna proklamation av människo- och
medbor-garrättigheter blev förebilden icke blott för do övriga amierikanska
delstaterna utan också för förbundet självt. Principuttalandet i
oavhängighetsförklaringen, som beslöts tjugutvå dagar efter
Virginias hill of inghts, sammanfattade nämiligen denna, och listan över
lidna oförrätter bar även spår därav.

Efter Virginias föredöme antogoi flera av de övriga
förbundsstaterna dylika bilis of rights: Pennsylvania den 28 september 1776,
Maryland den 11 november 1776, North Carolina den 18 december
1776, Vermont den 8 juli 1777, Massachusetts den 2 mars 1780 o. s. v.,
allt sålunda långt före franska revolutionens utbrott.

Man ser härav att Frankrike även hade rikt detaljerade förebilder
i Amierika att följa. I dessa bilis of rights, särskilt Virginias, kan
man nämligen konstatera så gott som alla idéer, vilka sedan
återfinnas i det franska dokumentet, med åtskilliga nödvändiga
modifikationer efter franska förhållanden. Å andra sidan är det
ofrånkomligt att Rousseaus — och andras — naturrättsliga åskådningar
influerat den amerikanska revolutionens politiska uppfattning samt
att en inhemsk fransk rättsutveckling föreligger, vilket allt
nödvändiggör en närmare utredning i förut angiven riktning.

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free