Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKORÄTTSFÖRKLARINGEN 213
"byråer’’ för att undersöka innehållet i caMers — mfen man koon
omedelbart till insikt om att deputeradeinstruktionerna först måste
grundligen granskas. Den 29 juni och den 6 juli erinrade man ånyo
om nödvändigheten av en déclaration des droits och
30-mannaut-skottet av den 7 juli tog också hand om uppgiften. Den 9 juli
inlämnade Miounier en arbetsplan, som skulle omfatta en förklaring
av människoa^ättigheterna, monarkins principer, nationens
rättigheter, samt konungens och medborgarnas dito. Mirabeau yttrade
härom att planen visserligen vore klar, men dock snarare borde
utföras av en filosofförsamling. Nu var emellertid stunden tydligen
inne för Lafayette och två dagar senare inlämnade han sitt redan
förut omtalade utkast till människorättsförklaring.
Detta utkast stötte till en början på motstånd. En dylik abstrakt
rättsförklaring vore, menade man^ ej försanulingens uppgift. Så
småningom bildades eoiiellertid en kommitté, där likväl Lafayette ej var
medlem — förslagsställare fingo ej vara medlemmar. I stället rymde
den t. ex. Sieyés oich Mounier, som redan den 27 juli voro färdiga
med var sitt förslag, vars kombination menades skola ge det, som
man från början åsyftat.
Den 1 augusti förelåg till diskussion ej mindre än fyra förslag —
av Lafayette, Sieyés, Mounier och Forget. Men debatten visade att
man ännu ej ens var enig därom att en dylik
människorättsförklaring skulle företagas. Ett beslut i denna riktning fattades också
försit don 4 augusti. Meningsskiljaktighet erna hade emellertid
resulterat även i ett ökat antal förslag, och det var ej mindre än
tjugu dylika, som lågo till grund för det utkast, oonffattande nitton
punkter, som Mirabeau redogjorde för den 17 augusti. Man
var likväl alltjämt icke enig, en omröstning gick till förmån för det
som kallades sjätte byråns förslag (620 röster, Sieyés’ erhöll 240,
Lafayettes 45), vilket därefter diskuterades punkt för punkt, tills
överläggningen om la déclaration faktiskt slutade den 26 augusti, om
man även tänkte sig en fortsatt debatt senare, när andra viktigare
frågor hade en smula bragts närmare sin lösning.
Det är klart att arbetet med människorättsförklaringen skulle ge
en del uj^plysningar om, de förebilder eller källor man närmast
tänkt sig eller öst ur. Ett viktigt, hittills så vitt jag vet alldeles
förbisett faktum är att Lafayettes förslag kallas för den första
europeiska medborgar- och raänniskorättsförklaringen. Detta inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
