Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 g. B. LILJEGREN
bär ju en tydlig hänvisning till en utomeuropeisk dylik och mm
sådan koon naturligtvis endast en amerikansk i betraktande.
Detsamma är förhållandet med ett uttalande av den första
opponenten till Lafayettes förslag, de Lally-Tolendal: Låtom oss ej
glömma, säger han, den stora skillnaden mellan ett vardande folk,
som ger sig tillkänna för världen, ett folk, som har tröttnat på oket
och bryter sönder det, som skakar på sig och spränger sina fjättrar,
och ett gammalt folk, väldigt, som sedan fjortonhundra år lyder en
furste, vilken man har älskat, när han lät sig styras av dygden, och
som man skall avguda, när han låter leda sig av sederna.
Här kan det ej vara fråga annat än om ett avvisande av att taga
den Nya världen till föredöme och tillämpa på den Gamla världen,
vad som i själva verket antagligen blott duger för den förra.
Vi ha förut antytt att ärkebiskopen av Bordeaux framhöll,
huru-ledes man verkligen tagit Förenta Staterna till mönster. Han var
medlem av den kommitté, som arbetade på
människorättsförkla-i’ingen, och den 27 juli fällde han orden att ^’denna ädla tanke,
som upx>stått i en annan hemisfär, bo»rde främst transplanteras
bland oss’\ Härpå svarade Mirabeau med att hänvisa tall att
Amerika egentligen bara återgav, vad det förut fått, "sedan det
blivit frihetens fosterland återsänder det till oss dess — frihetens —
sanna principer’’, ty man borde betänka, menar han, att Gontrat
social har kommit till före det amerikanska oavhängighetskriget.
Oppositionen fortsatte även att gå fram på den av de
Lally-Tolendal inslagna vägen. I tidningspressen framhölls att
meningarna naturligtvis kunde vara delade angående lämpligheten av en
inledning — människorättsförklaringen avsåg ju att vara en
inledning till den franska konstitutionen — som endast hade förekommit
i Förenta Statemas lagstiftning. Man måste — heter det — föi-st
pröva om denna den Nya världens produkt läte överföra sig på den
Cramla och om vardande republikers idéer kunde tillämpas på gamla
konungariken.
De Montmorency lägger saken så att Frankrike måste åstadkomma
någonting bättre än Amerika. Man vore sitt fosterland skyldig en
människorättsförklaring, ej blott författning, ty den sistnämnda är
blott en följd av den förra. Detta vore en sanning, som Amerikas
och andra folks exempel gjort påtaglig.
Åtta dagar före manifestets antagande säger
Rabaud-de-Saint-Etienne att Frankrike i berörda hänseende haft Amerika till före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
