Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
g. B. LILJEGREN
Strävade, dock hade slagit igenom på andra sidan Atlanten. I
pressen anmärktes t. ex. att invändningarna mot förklaringen hade
försvunnit, med en parentes till ordet ’’förklaringendetta exempel
sam den amerikanska friheten givit den franska. Och senare: Det är
otvivelaktigt en ny tanke, denna människorättsförklaring, men det
exem/pel, som häri det fria Amerika givit, har ännu ej kunnat
besegra svårigheterna i ett dylikt arbete.
Man hade emellertid klart för sig att det ej kunde bli fråga om
ett mer eller mindre osjälvständigt upptagande av de amerikanska
teserna, därtill voro ju ändå oanständigheterna alldeles för olika.
En dylik förklaring, hette det, är en ny tanke inomi lagstiftningen,
som ingivits amerikanarna av stormiga och tvingande
omständigheter. De ha däri inblandat en del av de konstitutionella lagarna.
Fransmännen synas vilja göra den blott till en inledning till sin
konstitution. Det är för dem ljuset, som bör föregå lagen. Men
från vilka händer bör man taga denna fackla?
Från denna ståndpunkt var det ej alltför långt till ett rent
tillbakavisande av amerikanska förebilder. Denna riktning företräddes
av de Caistellane, då han säger att Amerika och England ha ej
helt sprängt sina kedjor, eftersom deras rättigheter blivit misskända.
Frankrike måste göra sin sak bättre.
I samma anda yttrade sig biskopen av Auxerre. Han förklarade
att Nordamerikas föredöme ej alls vore bindande, emedan detta
land blott rymde godsägare, jordbrukare och jämnlike medborgare;
att sålunda man måste börja med att stifta lagar, som närma
människorna till varandra, innan man säger dem, utan åtskillnad bland
oss liksom i Förenta Staterna: Ni äro jämlikar.
Malonet påpekar att man alltid måste behandla människan med
hänsyn till samhället. Amerikanarna hade ej vidtagit detta
försiktighetsmått, de ha tagit människan i naturens sköte och föreställa
hoinom för universum i den primitiva suveräniteten. Detta kunde
de göra, ty deras samhälle var en nyskapelse, de voro vana vid
jämlikhet, utan att känna till skatter och fördomar. De ha ej på
den jord de bruka funnit något spår av feodalism. Sådana
människor voro utan tvivel skickade att miottaga friheten i hela dess energi.
Annorlunda i Frankrike. Här skulle man ej kunna visa människan
den fulla utsträckningen av hennes naturliga frihet. Den måste
ju åter beskäras av författningen.
På liknande sätt resonerar även Crémiére: En rätt^förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
