Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Liljegren, S. B.: Människorättsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKORÄTTSFÖRKLARINGEN 215
bild, men liksom de flesta andra talare anser han att man skall gå
utöver förebilden och åstadkomma någonting bättre och efter
omständigheten lämpat. Om nationalförsamlingen beslöte sig för en
människorättsförklaring, så borde man ej servilt följa eller
inskränka sig till Förenta Staternas exempel.
Samtidigt framhöll Desmennier Amerikas roll i frihetens tjänst
såsom det land, till vilket den Gamla världen stode i
tacksamhetsskuld för så många principer för människans frihet.
Allt detta gäller således människorättsförklaringen i dess helhet.
Diskussionen om enstaka punkter förde emellertid ofta in på de
amerikanska teserna. Samme Rabaud-de-Saint-Etienne hänvisar
till Amerika, när religionsfriheten kom före. Skulle man därvidlag
ha förebilder, menar han, så borde det vara amerikanarna, som
framför sin code civil satt förkunnelsen om universell
religionsfrihet ; pennsylvanierna, vilka ha förklarat att alla de som tillbedja en
Grud, på vad sätt de än tillbedja honom, böra åtnjuta alla
medborgerliga rättigheter; dessa milda och visa invånare i Filadelfia, som
se alla kulter installerade hos sig och som kanske ha denna sin djupa
kunskap om friheten att tacka för den frihet, som de ha erövrat.
Frågan om pressfriheten erinrade även om Amerika. Hertigen
av Rochefoucauld fordrade full tryckfrihet, ty så hade amerikanarna
krävt det i sin människorättsförklaring och denna rättighet hade
de sagt vara en av frihetens starkaste bålverk. Robespierres yttrande
i samma angelägenhet: ".Endast despotismen har uppfunnit
inskränkningar för tryckfriheten’’, går uppenbarligen tillbaka på den
tolvte tesen i Virginias hill of rights: ’’Tryckfriheten kan aldrig
inskränkas annat än av despotiska regeringar".
Med avseende på foimen så förklarade Mirabeau, då" han den
17 augusti inlämnade sin förklaring att han använt siig av
Amerikas metod och valt så enkla uttryck somi möjligt.
Amierika-nania hade framställt de politiska sanningarna, somi det gällde att
bestämma, under en form, som lätt kunde bli folkets, ty folket
bekymrar sig blott om friheten och kan ensam bevara denna.
Då Barére föreslog att borgarnas ämbetsrätt skulle formuleras
mera energiskt, så kommenterades detta sålunda att genom liknande
uttryck amerikanarna hade i sina människorättsförklaringar uträtat
alla frön till aristokrati.
Det motstånd och de svårigheter, som arbetet med manifestet
mötte, syntes egendomligt i ljuset av det faktum att, vad man efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
