Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Sköld, Per Edvin: Jordbrukets organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 FER EDVIN SKÖLD
bero på att de tongivande lantmannakretsarna alltför ensidigt stirrat
sig blinda på en konstlad reglering av priserna genom tullpolitiska
åtgärder såsom den allena saliggörande patentmedicinen. Det liar
icke saknats röster, som antytt, att sistnämnda väg vore den ur
jordbrukarens synpunkt bekvämaste. Men man glömmer att nämna,
hurusom en prisreglering genom tullpolitiska åtgärder icke är
ur praktisk synpunkt möjlig ifråga om de jordbruksprodukter,
vilkas priser även här hemma helt inställa sig efter
exportmarknadens läge. Genom höjda tullar kan man givetvis stegra priset på
vete och sockerbetor, men däremot icke på smör och fläsk.
Vete-och sockerbetsodlaren kan alltså understödjas på denna väg, men i
stort sett ingen annan. Om därför de jordbrukare, som bruka den
del av Sveriges jord, där vete och sockerbetor gå att odla, kunna
välja den bekväma tullvägen, så har flertalet av våra jordbrukare
icke någon sådan bekväm väg att lita sig till.
Den tekniska utvecklingen icke minst på kommunikationernas
område har framtvingat en specialisering av produktionen i världens
olika delar. Man måste, trots alla försök som göras att medelst
protektionistiska ingrepp länka näringslivets utveckling, allt mer och
mer övergå till att producera det, för vilket det egna landet har
naturliga förutsättningar, medan man från annat håll får hämta resten
av varubehovet. Ifråga om jordbruksproduktionen har för norra
Europas jordbruksländer detta förhållande medfört, att
tyngdpunkten mera kommit att läggas på framställandet av animaliska
produkter i och för export än på självförsörjning ifråga om t. ex.
brödsäd, varav för behovets fyllande stora kvantiteter hämtas från
transoceana länder. Exportmarknadens priser få härigenom allt
större och större betydelse för flertalet jordbrukares utkomst.
Exportens lämpliga anordnande blir därför ett vitalt intresse för vår
jordbruksbefolkning. Helt naturligt kräver en stor och alltjämt växande
export av jordbruksprodukter särskilda anordningar såväl för
varornas sammanförande från de tusentals olika jordbruken som för
exportmarknadens förmånliga utnyttjande. Erfarenheten har lärt, att
dylika anordningar icke kunna på ett tillfredsställande sätt träffas
utan under jordbrukamas direkta medverkan, något som torde
sammanhänga med särskilt den engelska marknadens krav på
standardvaror av hög och jämn kvalitet, för vilka kravs
tillgodoseende just fordras jordbrukarnas medverkan. Huru har man nu i de
olika nyss antydda länderna mött detta behov av samverkan jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>