Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Sköld, Per Edvin: Jordbrukets organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS ORGANISATIONSPROBLEM 219
brukarna emellan i och för utnyttjandet av exportmöjliglieterna?
Det är ju allmänt bekant, hurusom Danmarks jordbrukare sedan
många år tillbaka haft en synnerligen god exportorganisation till
sitt förfogande samt att Finland redan nu, endast några år efter
frigörelsen, även lyckats skapa sig en förmånlig ställning på den
engelska marknaden. Här i Sverige inträdde efter kriget fullständig
upplösning, och den plats vi dessförinnan mödosamt tillkämpat oss
tillspillogavs. Det är först under innevarande år en liten
uppryckning skett, men förhållandena äro fortfarande långt ifrån
tillfredsställande. Skillnaden i företagsamhet de olika länderna emellan på
detta område har också tagit sig påtagliga ekonomiska uttryck.
Danmarks jordbrukare ha under de sista tjugufem åren alltid fått
bra mycket bättre betalt i England för både smör och fläsk än de
svenska, och det finska smöret, som före världskriget här i landet
betalades sämre än landssmör, har vid vissa tillfällen under förra
året noterats högre på den engelska marknaden än svenskt,
run-märkt smör. Mera torde icke behöva sägas för att klargöra, att
Sveriges jordbrukare ha behov av att på allvar beträda den ekonomiska
organisationens väg och att det finnes betydande värden att
tillvarataga på den vägen.
Att Sveriges jordbrukare icke kunnat förena sig till en
målmedveten ekonomisk samverkan måste givetvis vara ägnat att väcka
förvåning, då man finner, att Danmarks jordbrukare sedan årtionden
tillbaka löst detta problem, och vidare att Finlands jordbrukare visat
sig i stånd till att på några få år på detta område åstadkomma
märkliga ting. Man har ofta frågat sig om detta kan bero på någon
skillnad i mentaliteten hos de olika folken. Men den omständigheten,
att Sveriges industriarbetare, som ju utgått ur samma folkgrupper
som den svenska bondeklassen, förmått skapa en
konsumentkooperativ organisation av gigantiska mått, motsäger ju en dylik
uppfattning. Genom att försöka utröna vad det är, som byggt upp den
svenska konsumentkooperationen, kan man kanske komma orsaken
till de svenska jordbrukarnas bristande organisationsförmåga på
spåren. Naturligtvis måste det betraktas såsom märkligt, att de från
början små konsumentföreningarna utan kapital och utan erfarna
ledare lyckades uthärda konkurrensen från privathandeln med dess
övermäktiga resurser. Och det finns faktiskt ingen annan
förklaringsgrund än att arbetarbefolkningen uppfattade och uppfattar
kooperationen såsom ett led i arbetarklassens ekonomiska frigörelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
