Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1926 - Cederblad, Nils: Befolkningsfrågan i Sverige under äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSFEÅGAN I SVERIGE UNDER ÄLDRE TIDER 233
ätt man ej kunde i nämnvärd grad modifiera verkningarna av
väderlekens växlingar. I sin tur blevo sålunda även
befolkningsförhållandena influerade av de nyckfulla variationerna i regn och torka;
man levde och dog i hög grad på en slump. Kurvornas förlopp
under de 175 åren visar på sitt sätt, i hur hög grad människan lyckats
göra sig oberoende av naturens herravälde. De angiva, att
befolkningsfrågan ändrat karaktär, att den rationaliserats.
Vår befolkningsstatistik börjar mitt under en period, som är en
av de lyckligaste under hela den tidrymd, statistiken omspänner.
Vigseltalet — den bästa mätaren på konjunkturerna — under
1750—60-talet är det högsta, som någonsin registrerats; det
uppgick till 8,99 Voo i^ot för närvarande 6,23 Voo (år 1924).
Födelsetalet ligger också på en höjd, som sedan ej uppnåtts. Skillnaden
mellan förr och nu är här betydlig; per 1,000 av folkmängden föddes
då 35,G7 barn mot nu 18,11. Dödligheten var enligt nutida
förhållanden hög (27 ,24 mot 11,9G år 1924), men ej enligt
dåvarande; under år 1758 drevs den tillfälligtvis upp på grund av
pommerska kriget. Folkökningen var stark. Alla befolkningssiffrorna
äro efter den tidens sätt att se på dessa förhållanden så gynnsamma,
som man kan begära. Orsaken låg ej blott i en rad av goda
skördar utan även i den starka hemmansklyvningen. Storskiftesverket,
som nu började igångsättas, gjorde det möjligt att driva ett mera
rationellt jordbruk, och nyodlingen tog fart.
Sådant är utgångsläget för vår statistiska historik. Det skulle
em,ellertid ej dröja mer än två decennier, innan en katastrof
inträffade, vilken näst pesten 1710—13 var den svåraste, vårt folk
upplevat sedan digerdöden. År 1771 rådde fullständig missväxt,
år 1772 slog skörden nästan alldeles fel. Följderna blevo ödesdigra.
Födelsetalet sjönk år 1773 till 26 Yoo> ett bottenrekord, som ej
slagits förrän i våra yttersta nymalthusianska tider. Dödstalet slog
också rekord men i motsatt riktning, det rekordet har aldrig
sedan tillnärmelsevis tangerats. Mortalitetssiffran steg år 1773 till
52 ^/oo- Hur mycket mer förödande denna hungersnöd faktiskt
var än ett dåtida krig, framgår därav, att det allmänna dödstalet
under pommerska kriget uppgick till endast 32 Yoo — då hade man
strax förut haft ett par svaga skördar — och under Gustaf III:s
ryska krig till 33 ®/oo; år 1809 registrerades den näst högsta siffran,
40 Voo. Året 1772 medförde en folkminskning på 18,000 och det
därpå följande året med ej mindre än 55,000 personer. Rödsot, fläck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
