Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetslöshet och arlietslon
283
och på gTuiid därav ])rödpriset höjes ined hela löneförhöjnmgens
summa, så är det mycket möjligt, att arbetslöshet därigenom kan
framkallas hos någon annan grupp. Hade inte bröd varit en sådan
nödvändighetsvara, som ingen gärna i första taget inskränker
konsumtionen av, så hade naturligtvis arbetslösheten inträffat bland
bagarna själva. Men samma sak synes skola inträffa, dels om
brödpriserna stiga utan någon arbetslöneförhöjning, d. v. s. genom en
profitstegring, dels också om bagarlönerna sjönko. Om
bagarmästarnas profit stegrades med hela den summa, som K köpte varor för
lios X, så inträffade ju samma förhållande som Conrad själv
illustrerar, försåvitt lian inte förutsätter, att bagarmästarnas ökade
köpkraft i motsats till bageriarbetarnas inte skulle följa den streckade
linjen utan gå från B till X och vidare till N. Sjönko åter
bagarlönerna, så kunde ju B inte efterfråga samma varukvantitet hos M,
vadan en del av denna grapp borde bliva arbetslös.
Det kan alltså inte tjäna något till att förneka, att
löneförhöjningar kunna framkalla arbetslöshet, till och med när lönerna äro mycket
låga även efter förhöjningen. Frågan är om arbetslösheten beror
på lönens höjd eller på själva förändringen, d. v. s. om
arbetslösheten inte kan försvinna utan att lönen åter sänkes, om de
arbetslösa inte kunna uppsugas av näringslivet på någon annan punkt.
Köpkraften och därmed efterfrågan på varor blir ju inte mindre,
därför att någon grupp får löneförhöjning; det den blir mindre på
ett håll blir den högre på ett annat.
I stället för Conrads konstruktion torde man för att finna rätt
i labyrinten böra uppställa ett exempel såsom det följande. Även
detta är givetvis en konstruktion, men den rymmer obestridligen
fullständigare än Conrads de element, som äro av betydelse för
händelseförloppet.
Huvudgrupper Industrier Antal arbetare Lön pr arbetare Total lön Profit Produktvärde
-pris utbud
1 9 1,000 9,000 6,000 15,000
2 9 1,000 9,000 6,000 15,000 _
3 9 1,000 9,000 6,000 15,000 —
^..................{ 1 9 1,000 ^ i 9,000 6,000 15.000
2 9 1,000 9,000 6,000 — 15,000
Arbetarnas efterfrågan 45,000 = K-gruppernas utbud 45,000. Arbetsgivarnas efterfrågan — 30,000 = P-gruppernas utbud 30,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
