- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
282

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

frans skveuin

Han uppställer följande schema illustrerande ett avsnitt i
bytesprocessen:





■J

Brödkonsumenterna K köpa brödet av bageriarbetarna B och andra
artiklar av gruppen X. B efterfrågar hos M och X hos N. Nu
stiger brödpriset genom arbetarnas löneförhöjning. K kan inte köpa
flera varor hos X, medan däremot B :s köpkraft stigit med den summa
som förut efterfrågade hos X. Efterfrågan går därför nu enligt
den streckade linjen. Som man ser går köpkraften förbi X, vilken
grupp sålunda blir arbetslös, medan M och N fortfarande ha samma
sysselsättning. Det invändes nu, framhåller Conrad, att eftersom
B fått högre köpkraft, kunde denna grupp köpa hos X och X som
förut hos N, varigenom ingen bleve arbetslös. Men, säger Conrad,
en sådan godtycklig ökning av länkarna i byteskedjan är icke möjlig.
Vore detta fallet, skulle aldrig någon arbetslöshet kunna inträffa.

Det mest förbluffande i hela framställningen synes vara, att
Conrad a\^asar invändningen med att säga, att en sådan "godtycklig"
utökning av länkarna i byteskedjan icke är möjlig. I själva verket
är ju nämligen Conrads hela uppställning ingenting annat än rena
godtyckligheten. I verkligheten är det ju inte så, att K endast köper
av B och X, B av M och X av N. I stället köper K av både B, M,
X och N. B köper av K(försåvitt denne nu inte tillhör den grupp,
vars ekonomiska verksamhet uteslutande består i konsumtion) av
X, M och N. Likaledes köper X av alla de övriga o. s. v.
Varubytet är ju en marknad, där allas varor bytas mot allas. En
förskjutning av köpkraften till den enes eller andres förmån innebär
endast att denne får en större mängd av de saluförda varorna än
förut. Det är klart att en sådan förskjutning av köpkraften kan
framkalla en tillfällig arbetslöshet, men detta kan ske åt vilket håll
den än förskjutes, d. v. s. både genom löneförhöjningar och
lönesänkningar. Om såsom i Conrads exempel bagarna höja lönerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free