Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetslöshet och arlietslon 285
Övriga två tredjedelarna erhållit 50 % löneförhöjning. Det vill alltså
synas, som om just den situation nu skulle föreligga, som Brisman
illustrerar i sitt schematiska exempel, nämligen en allmänt för hög
lönenivå, till följd av vilken en betydande arbetslöshet råder.
Betrakta vi emellertid problemet noggrannare, finna vi snart, att det
i grunden alls inte inträffat någon löneförhöjning. Priserna på
produkterna ha nämligen stigit med samma summa som lönerna,
varför arbetarnas realinkomst fortfarande är densamma.
De företagna operationerna ha alltså endast åstadkommit en
allmän prisstegring, som dock endast träffar profitörerna. Arbetarna
ha genom de erhållna löneförhöjningarna blivit fullt kompenserade
för prisstegringen men inte mera. Deras relativa andel av
produktionens resultat är visserligen alltjämt inte större än förut
nämligen ^/s, men eftersom arbetarnas antal sjunkit i relation till den
minskade produktmängden, medan arbetsgivarens antal eller det
investerade kapitalets storlek förblivit detsamma, så blir de senares
inkomst absolut taget minskad. Emellertid föreligger inte det fall,
att arbetarna erhållit någon reell löneförhöjning och denna kan
sålunda inte heller vara orsak till arbetslöshet. Att kapitalets
avkastning nedgår, då den totala produktionen minskas är naturligt eller
i varje fall ganska rimligt. Även arbetslönens totalitet har ju
minskats i samma grad. Att arbetarna i alla fall behålla sin gamla
reallön beror ju därpå, att då totalproduktionen nedgått med
så har även Vs av arbetarna avstängts från varje andel av
totalinkomsten.
Om grupp 1, livsmedelsarbetarna, däremot vunno sin
löneförhöjning utan medföljande prisstegring, så förblev ju gruppens
utbudssumma densamma och kunde mötas av en lika effektiv efterfrågan
som förut. Någon arbetslöshet skulle då inte uppstå inom den
berörda industrin. Emellertid kan ju arbetsgivaren av eget initiativ
avskeda 3 man, varigenom produktionen sjunker med och
priserna, då efterfrågan förblir densamma, stegras med motsvarande
summa. Men sådana avskedanden kan arbetsgivaren uppenbarligen
företaga utan att någon löneförhöjning kommit arbetarna till del.
Om han avskedar 3 arbetare, och giver resten samma lön som förut,
men höjer priserna med 50 %, så har han därigenom ökat sin profit.
Korrektivet häremot är att mera kapital skall investeras i branschen,
som ger så god profit, följaktligen produktionen ökas, de avskedade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
