- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
286

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

frans severin

arbetarna återintagas, priserna bringas ned oeli jämviktsläget
åter-ställes.

Emellertid synes detta ådagalägga, vad som naturligtvis i sig själv
är klart, att arbetsgivaren är lika intresserad att genom en
prisförhöjning öka sin profit, även om detta skall ske till priset av en
minskad omsättning och avskedade arbetare. Om arbetslöshet
sålunda råder inom en bransch, behöver det icke i och för sig bevisa
för höga löner; det kan lika gärna bevisa för hög profit.
Förutsättningen härför är naturligtvis, att företagarna inom den berörda
industrin ha monopol, men företagarmonopol är ju inte ovanligare än
det mycket förkättrade fackföreningsmonopolet.

Emellertid måste givetvis en höjning av profiten eller lönen med
oförändrade varupriser inom branschen — d. v. s. en höjning av
lönen på profitens bekostnad eller tvärtom — verka förryckande på
efterfrågan inom andra grenar. Enligt vårt antagande efterfrågade
arbetslönen konsumtionsvaror och profiten produktionsmedel eller
varaktiga kapitalföremål. En höjning av lönen på profitens
bekostnad måste alltså medföra en minskad efterfrågan på
produktionsmedel och en däremot svarande reducering av arbetstillgången inom
ifrågavarande branscher. Om profiten enligt vårt exempel i grupp
1 K. nedgick till 1,500 kr., så måste efterfrågan på P-gruppernas
produkter nedgå med motsvarande summa, d. v. s. från 30,000 till
25,500. Det är naturligtvis i och för sig riktigt, att en motsvarande
sänkning av lönen för P-gruppernas arbetare skulle möjliggöra en
fortsatt avsättning för gruppens produkter. Emellertid stod den
ökade efterfrågan ^å konsumtionsvaror, som grupp 1 K :s
löneförhöjning måste ha framkallat, utan motsvarande utbud. Detta kunde
motverkas på två sätt: en höjning av profiten för de övriga
K-grup-perna. Men därigenom steg åter den samlade profiten till samma
summa som förut, och följaktligen också efterfrågan på
produktionsmedel, varigenom full sysselsättning åter bereddes P-grupperna. I
sådant fall finge uppenbarligen livsmedelsarbetarna och
arbetsgivarna inom de tvenne andra konsumtionsvarugrupperna dela en
förtjänst som arbetsgivarna inom livsmedelsbranschen och arbetarna
inom de andra grupperna finge betala. Det andra sättet att
motverka den stegrade efterfrågan, som framkallats av
livsmedelsarbetarnas löneförhöjning, är tydligen att överflytta de inom
P-grupperna arbetslösa till konsumtionsvarugrupperna. I verkligheten sker
naturligtvis reaktionen på båda sätten; först kommer prisstegringen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free