Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1926 - Severin, Frans: Arbetslöshet och arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetslöshet och akbetslön 287
medan bristande rörligliet hos arbetskraften lägger liinder i vägen
för dennas omedelbara överflyttning. Men i det långa loppet bör
jämvikten åter nås, då den köpkraft hos livsmedelsarbetarna, som
inte kommer nyintagen arbetskraft till del inom de övriga
konsumtionsvarugrupperna, måste bli ökad profit för företagarna och
sålunda i slutet ökad efterfrågan på P-gruppernas produkter.
Vi ha nu en arbetslöshet framkallad genom en allmän
prisstegring, vilken förorsakats av en löneförhöjning, en arbetslöshet som
framkallats av en allmän prisstegring, vars ursprung var
profitökning, samt en arbetslöshet, som uppkommit genom ökning av lön eller
profit inom en grupp. Beträffande den genom den allmänna
prisstegringen framkallade arbetslösheten, så kunde den tydligen i båda
fallen avhjälpas antingen genom en återgång till lägre prisnivå eller
genom en ökning av betalningsmedlens kvantitet, som även vid det
högre priset tillät omsättning av den större produktmängd, som skulle
tillverkas om alla arbetade. Den genom löne- eller profitökningen
inom en enstaka grupp framkallade arbetslösheten upphörde så
småningom av sig själv och lämnade som bestående resultat kvar en
förändring av nationalinkomstens fördelning.
Låt oss emellertid antaga, att samtliga arbetargrupperna stegrade
sina löner utan att priserna stego, d. v. s. på bekostnad av profiten,
varigenom vi komma till den situationen, att lönerna i allmänhet
taget äro för höga och profiten för låg, alltså den nu föreliggande
situationen. Vad skedde då? Räkna vi med samma löneförhöjning,
50 %, som vi hela tiden laborerat med, så steg den samlade
lönesumman till 67,500 kr., medan profiten sjönk till 7,500. Mot
P-gruppernas utbud på 30,000 kr. svarade alltså endast en efterfrågan på
7,500. Följaktligen måste massavskedanden företagas och
arbetslösheten alltså bli ganska betydande. Men på samma gång steg
efterfrågan på K-gruppernas alster till 67,500 kr., medan utbudet blott
var 45,000. Vi ha fortfarande samma tvenne vägar som förut att
motverka den stegrade efterfrågan: prisstegring på
konsumtionsvarorna eller överflyttning av produktionsmedelsarbetarna till de
grupper, där den ökade efterfrågan träffade. Men om prisstegringen
företogs, så skulle åter profiten komma upp i samma summa,
efterfrågan på P-gruppernas alster återigen bli densamma och ingen
arbetslöshet inträffa, och för övrigt heller ingen löneförhöjning, ty
denna skulle slukas av den allmänna prisstegringen. Den andra
vägen var, att överflytta P-gruppernas arbetare till K-grupperna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
