Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Vessby, Hadar: Sjuktjänstledighet och arbetsbelastning i skolor och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUKTJÄNSTLEDIGHET OCH ARBETSBELASTNING .^87
Ämbetsverk. Antal Antal %
KMP8: tj. män. sjuka.
Mani. tjänstemän ..... 121 13 10,7
Kvinnl. „ 147 48 32,7
Riksr. verket:
Mani. tjänstemän ..... 39 16 41,0
Kvinnl. „ 27 10 37,0
Generalstab.:
Officerare 85 1 1,2
Vid jämförelse mellan dessa och nyss förut angivna siffror
finner man, att medeltalet av sjukprocenten beträffande manligia
be-fattaiiingshavare i de fyra förstnämnda ämbetsverken är 2,7 % högre
än för folkskollärare men obetydligt lä,gre än för läroverkslärare i
Stockholm. Därvid må man besinna, att ämbetsmännen i
centralver-l^en ha 30 till 45 dagars årlig semester, under det att lärarnas
ferier äro avsevärt längre, fördelade på sommar- och jullov jämte
några korta ledigheter. Lärarna borde därför, tycker man, visa
betydligt lägre sjukprocent än ämbetsverkens befattningshavare,
undea^ förutsättning att arbetsbelastningen vore lika stor inom skola
och ämbetsverk.
Eiksräkenskapsverkets alldeles enastående höga tal tyda på en
stor arbetsbelastning. Myeket talar emellertid för att det mera är
arbetets art än arbetets mängd, som här är avgörande. Andra
faktorer spela sannolikt också in. Inte mindre än 4 ord. mani.
tjänstemän äro sedan år tillbaka ständigt sjuktjänstlediga. I
Riksräken-skapsverket äro, mot regeln, männen mera sjuka än kvinnorna.
Verket intar tydligen en särställning och har därför skilts från de
övriga verken. Greneralstabsofficerarnas särställning är så påtaglig,
att nå^on motivering, varför Greneralstaben ej likställts med övriga
ämbetsverk, här torde vara överflödig. Att många av ifrågavarande
officerare endast en relativt kort tid leva i Stockholm, bör man hålla
i minne.
Av siffrorna framgår, att kvinnliga befattaiingshavare som regel
äro mera sjuka än manliga. Anmärkningsvärt är, att var femte
folkskollärarinna i Stockholm under minst 14 dagar i en följd
åtnjutit tjänstledighet på grund av sjukdom — trots ferierna. Till
sjulvtjänstledighot räknas ej, vad beträffar lärarinnorna^
tjänstledighet på gi^und av graviditet. Oeh ändå bestrides i Stockhobn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
