Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1926 - Vessby, Hadar: Sjuktjänstledighet och arbetsbelastning i skolor och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 HADAR VESSBY
även tmdervisningen i de lägsta klasserna, i snulbskolan, av
folfcskol-lärarinnor. Synbarligen är arbetsbördan för tung för de kvinnliga
axlarna. Hur skulle det då ieke gå, om ämineslärarinnorna och
flick-skollärarinnorna, vilkas tjänstgöring miåste anses vara mera
makt-påliggande och ansträngande än folkskollärarinnornas, finge sin
tjänstgöning avsevärt påökad? Med skäl kan ifrågasättas, om ej
25 undervisningstimmar i medeltal per vecka är för högt. Någon
undersökning rörande flickskollärarinnornas sju’ktjänstledigliet har
av praktiska skäl icke kunnat göras. Tjänstledighet beviljas
nämligen av de lokala skolstyrelserna. Hur ter mg saken ur
nationalekonomisk synvinkel ? För mycket och för litet skämmer allt, säger
ordspråket. Är arbetsbelastningen så hård, att de ordinarie
tjänstemännen i större utsträekning bli överansträngda och måste ersättas
av vikarier, då är detta tillvägagångssätt säkert oekonomiskt. Det
blir för dyrt och är därför oklokt. Är så möjligen fallet i
Riks-räkenskapsverket, där var och en av verkets 39 ord. manliga
tjänstemän under 1924 åtnjöt i medeltal 59 dagars tjänstledighet på
grund av sjukdom ? Häri ingår följaktligen ej semester eller
tjänstledighet på grund av annan orsak än sjukdom. För jämförelse kan
nämnas, att man, enligt av försäkringsstatistiker ei-hållen uppgift,
inom försäkringskretsar i Stockholm räknar med i medeltal 8
sjukdagar per år för hela den i försäkringsbolagen anställda
tjänstepersonalen. — Vad kosta sjukvikariaten i Eiksräkeniskapsverket?
Eller vad kosta ersättarna för de 163 sjuka lärardnnorna vid
Stockholms folkskoloir stat och kommun? Det är att märka, att 14 dagar
i en följd är den korta^Jte tjänstledighet, som medräknas i denna
undersökning. Naturligtvis kan man ej få sammanlagda
sjukdomstiden för alla de sjuka lärarinnorna genom att multiplicera 14 med
163, ty den siffra, som man då skulle erhålla, blir alltför låg. De
flesta av lärarinnorna ha säkerligen varit sjuka längre tid än 14
dagar, flera t. o. m. hela året.
Vittna inte ovanstående siffror om att arbetabelastningen — med
hänsyn tagen till arbetets art — är avsevärd? Vittna de ej
ävenledes om att våra statliga besparingskommittéer i främsta rummet
m^åste ta sikte på att reformera arbetssättet och ämbetsverkens
orga-nisaticoi, om de skola kunna hoppas på något arbetsresultat?
Genom blott och bar personalindragning torde väl knappast några mera
betydande verkliga — alltså icke endast skenbara — besparingar
kunna komma till stånd. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
