Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6, 1926
- Stolpe, Herman: Socialism och fri konkurrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
HERMAN STOLPE
Man har alltså all anledning att väl minnas hundrafemtio-årsdagen
av Folkens välstånds publicering. Visserligen är det numera
omöjligt att underskriva allt i den Adam Smithska undersökningen, men
trots att vi under halvannat sekel kommit åtskilligt på spåren, som
tvingar oss att se de ekonomiska problemen på annat sätt än den
boklärde Glasgowprofessorn, ha vi all anledning att erkänna värdet
av hans insats.
*
Adam Smiths och hans principiellt originellare efterföljare David
Ricardos och John Stuart Mills läror gå under den samlande
beteckningen den klassiska nationalekonomin, vars främsta tes var den
ekonomiska liberalismen. Den uppgift, man ställt sig, var att
uppvisa det "tidigare förhärskande betraktelsesättets, merkantilismens,
ohållbarhet, i och för sig en ganska enkel uppgift, då den ekonomiska
utvecklingen själv sprängde alla tidigare fjättrar och våldsamt bröt
sig genom den hårt reglerade merkantilistiska hushållningens
fördämningar. Gentemot den anda av monopolism, skråväsende och
begränsning, som tidigare härskat, ställdes den ekonomiska
självregleringens obundenhet och fria utvecklingskraft.
Prisbildningsmekanismens hemligheter, som tidigare blott varit ofullkomligt
kända, avslöjades, och man uppvisade, att mänskligheten häri ägde
ett utomordentligt instrument, som automatiskt, utan omedelbart
människoingripande, reglerade hushållningen, så att den kom att löpa
i för människorna gynnsamma banor.
Förmodligen ligger den ekonomiska liberalismens största
förtjänst däri, att den uppvisat den utomordentliga
anpassningsförmåga, det ekonomiska livet äger. Trots att varorna produceras för
öppen marknad, som i många fall är liktydig med världsmarknad,
och man ej direkt avpassat produktionen efter behovens omfång,
inträder en balans mellan tillgång och efterfrågan, mellan varor
och behov, mellan produktion och konsumtion, som visserligen blott
i undantagsfall är fullkomlig men i stort sett är överraskande stor.
Att priset, som ju härvidlag är den reglerande faktorn, äger en så
utomordentlig förmåga att åstadkomma jämvikt mellan
marknadens mer eller mindre fritt och obundet verkande krafter, hade man
säkerligen ej anat, förrän den ekonomiska utvecklingen själv
demonstrerade förhållandet och en djupare pejling av de ekonomiska
sammanhangen förlänade klarare insikt i de ekonomiska krafternas
samverkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0354.html
