Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Aspegren, Gillis: Den sociala olycksfallsförsäkringens organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALA OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGENS ORGANISATIONSPROBLEM 397
Beträffande frågan om monopolanstaltens organisation föreslår
Möller en sådan helt skild från statsverket och organiserad i
huvudsak efter bilden av den moderna t^^en för enskilda företag.
Genom en dylik kommer man bort från det centrala ämbetsverket,
organiserat enligt traditionen med dess av kungl. maj :t meddelade
instruktioaier oeh reglementen, dess av riksdagen bestämda
avlöningar, dess fullmakter å innehavda tjänster; allt förhåUanden
ägnade att försvåra, fördyra och onödigt belasta förvaltningen.
Behövliga förändringar i organisationen i den fria anstalten
vidtagas snabbt och utan byråkratiska omgångar genom beslut av
styrelse eller direktör.
Till förmån för en monopolisering i en statsanstalt anföres som
huvudskäl från de ersättningsberättigades sida att bestämmandet
av alla ersättningar i en dylik sker under s. k. tjänstemannaansvar.
Detta är ej bara ett slagord, som vunnit hävdens stämpel. Ty det
kan ieke tänkas att i en statsanstalt ersättningarna tendera till att
bliva politiskt reglerade, d. v. s. rundligt tilltagna under en
arbetarregerings tid, men föremål för inknappning under en mera
borgerlig sådan. I en fri anstalt torde garantierna mot oenhetlighet i
regleringshänseende i varje fall vara avsevärt mindre, enär stämma
eller styrelse torde hava rätt svårt att följa samtliga
ersättningsfall under dessas handläggande.
Socialförsäkringsutskottet vid 1926 års riksdag hyser viisserligen
den uppfattningen, att olycksfallsförsäkringens nuvarande
organisation icke kan anses på ett tillfredsställande sätt motsvara de
krav, en dylik organisation bör tillgodose, men anser sig dock icke
kunna biträda det Möllerska förslaget. Huvudmotivet härför torde
få anses vara, att, därest man i fråga om kostnaderna för
försäkringen skall vidtaga den förändringen, att arbetsgivarna bliva
skyldiga betala hela förvaltningen, det icke kan anses rimligt och
riktigt att de skola erhålla mindre än en fjärdedel av mandaten till
stämman, där deras inflytande kunde göras gällande. Går man
detta motiv närmare inpå livet, torde man finna, att det råder
en rätt stor oklarhet och obelutsamhet i fråga om, huruvida det
är riktigt att hela betalningsskyldigheten skall åvila arbetsgivarna
eller icke. Då man således icke inom utskottet kan komma till
enighet beträffande den av regeringen föreslagna fria anstalten,
anses det skäligt, riktigt och lämpligt att underkasta hela detta
spörsmål en förnyad utredning.
Riksdagens kamrar avvisade förslaget.
Den ovan skildrade utvecklingen av den sociala
olycksfallsförsäkringens organisationsproblem synes mig ådagalägga, att en lösning
av detsamma icke står att vinna på enbart saklig grund. Det är
ju också oerhört komplicerat och hänsyn måste tagas till en så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
