Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Aspegren, Gillis: Den sociala olycksfallsförsäkringens organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SOCIALA OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGENS ORGANISATIONSPROBLEM 399
De folkfrisinnade och liberala partierna hava icke att uppvisa
en enhetlig eller deciderad ställning i denna fråga. Det är
emellertid synnerligen anmärkningsvärt, att andra kamm^aren i år på
förslag av nuvarande handelsminister Hamrin uttalat sig för en
monopolisering av den sociala olycksfallsförsäkringen, varvid i
första hand möjligheten av en utbyggnad av den nuvarande
riks-försäkringsanstalten bör komma i fråga.
Från samma politiska håll deklarerar i första kammaren
nuvarande statsminister Ekman den 21 maj i år sin ståndpunkt
sålunda:
’Tör min personliga del tror jag att man efter hand skall komma
underfund med att en centralisatian icke blott av skaderegleringen
utan också av själva förvaltningen skall visa sig vara en naturlig
och riktig väg.’’
Även detta klara ståndpunktstagande bör uppmärksammas, enär
dessa båda framstående parlamentarici väl. få anses härigenom hava
givit uttryck åt den allmänna uppfattningen inom sitt parti.
Det ser sålunda ut som om en snar lösning av den sociala
olycksfallsförsäkringens organisationsfråga i vårt land skulle kunna
åvägabringas. För en sådan torde det icke ur någon synpunkt
vara eftersträvansvärt att vänta på införandet av en allmän
sjukförsäkring, även om denna skulle begränsas till lönarbetarna. En
dylik torde nämligen enbart av statsfinansiella orsaker ligga
utanför möjligheternas gränser under detta årtionde.
Kan därför en plattform finnas, på vilken i förnyad samverkan
soicialdemokrati och borgerlig vänster kunna enas för att
gemensamt bekämpa den egocentriska klassyn och reformfientliga
arbets-givaråskådning på området, som är utmärkande för högerpartiet
och dess medlöpare, bör frågan omedelbart företagas till avgörande.
Ett regeringsförslag är förmodligen otänkbart, men givetvis kunna
enskilda motionärer i riksdagens kamrar få frågan under
omprövning. Och denna senare utväg är kanske ur flera synpunkter den
mest tilltalande.
Huru bör då det förslag vara beskaffat, som kan hava utsikt
att samla majoritet i riksdagen?
Det jag här nedan skisserar grundar sig bl. a. på studier i
socialiseringsnämndens förslag om statens järnvägar som allmänt
affärsverk, på besparingskommitténs utredning, på Möllers proposition
till årets riksdag och på den dislmssion i denna fråga, som ägde
rum i riksdagens kamrar i våras. Närmare motiveringar återfinnas
i källorna. Förslaget torde i huvudsak kunna gillas av såväl
socialdemokrater som folkfrisinnade och dem närstående.
1. Den sociala olycksfallsförsäkringen i Sverige monopoliseras i
en statsanstalt: rilöförsäkringsanstalten.
2. Statsanstaltens verksamhet kontrolleras av en
riksförsäkrings-stämma. Denna är sammansatt av representanter för staten,
utsedda till lika antal av riksdagens bäda kamrar, för de mindre ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
