Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Branting, Georg: Samhällsbyggandet i skogslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAM HÄLLSBYGGANDET
I SKOGSLANDET
Av GEORG BRANTING.
^TRIDEN OM ÄGODELARNA, STRIDEN MELLAN DEM,
(^j som äga mycket, och dem som äga litet eller intet annat
^^ än sin arbetskraft, vilar aldrig — inte i vårt land och inte
annorstädes. Kapitalkoncentrationens tendens kämpar ute i
bygderna emot massornas naturliga begär efter egendom.
Socialdemokraterna, som ju icke kräva återgång till forna tiders fördelning,
utan dragit upp sin framtidslinje mot en allt mer samlad,
högtstående produktionsordning, men å andra sidan se som sin
naturliga uppgift att stödja de fattiga massorna mot det
egendomsbesit-tande mindertalet, de måste i denna strid taga ställning under den
dubbla parollen: effektivaste produktionsordning, jämlikast möjliga
egendomsfördelning! Ingen motsägelse får ligga häri.
Läget i Sverige kräver särskilt, att man tar klar ställning till den
sociala kamp, som pågår mellan jord- och skogsbrukarklassen samt
trävarubolagen. Till sina grunddrag har visserligen den
socialdemokratiska politiken här för länge sedan blivit klargjord, först
teoretiskt i den offentliga diskussionen, och sedan praktiskt, under det
politiska arbetet för en lagstiftning, som avser att hjälpa jordens
och skogens brukare mot de kapitalistiska ägarna. -Socialdemokratin
har självklart inriktat sin politik på en framtid för bönderna, under
det den med allt skäl betraktar dem huvudsakligen i deras
egenskap av arbetare. Och förhållandena i våra nordliga län ha ju också
medfört, att gränsen mellan arbetare och bönder allt mer utstrykes.
Bönderna bli till god del arbetare hos bolagen, arbetarna i skog och
på älv äga ej sällan en hemvist i egen eller föräldrarnas stuga med
tillhörande åkerlappar, här finns i korthet sagt blott tvä sociala
parter, å ena sidan bolagen, å andra sidan den arbetande
befolkningen. Stundom uppstår väl inbördes slitningar mellan de
kroppsarbetande grupperna, som när bondearbetarna ta sig för att
vintertid förrätta strejkbrytartjänst som skogskörare och huggare, stödda
på sina jordbruk, men oftare torde samhörighetskänslan väga över,
och den naturliga skiljelinjen göra sig gällande mellan
kroppsarbetarna och kapitalisterna.
Det är alltså onödigt, att åter taga upp den teoretiska
diskussionen. En anti-kapitalistisk politik kan befordra de egendomslösas
intressen utan men för den socialistiska grundidé, som i den
privatkapitalistiska epoken ser ett nödvändigt genomgångsstadium. Social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
