Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Hansson, Sigfrid: Svensk fackföreningsrörelse och socialism på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 SIGFRID HANSSON
Det ägde bestånd till år 1883. I början av detta år koaistituerades
Fachföreningarnas centralkommiitté i Stockholm. Initiativet till
denna hade ävenledes utgått från Träarbetarföreningen.
Centralkommitténs uppgift skulle vara ’’att förena de olika yrkenas utövare
till ett verkligt starkt arbetarparti med syftemål att enigt verka
för genomförandet av sådana reformer, som äro nödvändiga för en
på förnnftsenliga grunder ordnad samhällsutveckling, att sätta sig i
förbindelse med liknande kommittéer och fackföreningar i in- och
utlandet, att anordna arbetarmöten, vilka förmedelst diskussioner
och föredrag äro ägnade att utreda och klargöra de viktigaste
sam-hällsfrå2:orna, samt att befordra spridning av sant frisinnade skrif:
ter.’’ Såsom villkor för representationsrätt i denna kommitté
stipulerades bl. a. att varje ombaid skulle med sin namnunderskrift
godkänna följande program för fackföreningsverksamheten:
1. Förkortning av arbetstiden, så att den icke i något yrke överstiger 10
timmar pr dag.
2. Åstadkommandet av friska och sunda verkstäder och fabrikslokaler samt
sanitetskoiitroll däröver av särskilda tillsyningsmän.
3. Anskaffande av en allmän pensionskassa för Sveriges ålderstigna och
orkeslösa arbetare.
4. Anskaffande av en arbetsbörs.
5. Statsunderstöd åt associationer och arbetarbolag medelst lån på billiga
villkor.
6. Höjande av statsanslaget till resestipendium åt de arbetare, som önska
resa till främmande ländier för att förvärva ökad yrkesskicklighet. Vid
utdelandet av så beskaffat stipendium böra myndigheterna taga hänsyn till de
arbetare, som blivit förordade av fackföreningarna.
7. Bistånd mellan yrkena i moraliskt och ekonomiskt hänseiende.
8. Främjandet av ett gott och rättvist förhållande mellan arbetsgivare och
arbetstagare, så att strejker må kunna undvikas, samt när stridigheter uppstå
söka iatt bilägga djessa genom förlikningsnämnd, bestående av 7 ombud, av
vilka 3 utses av arbetarna och 3 utses av arbetsgivarna; dessa 6 välja den 7: de.
9. Främjande av nykterhet.
10. Direkt och progressiv beskattning och rättvist avpassad skattefrihet för
oundgängliga levnadsbehov.
11. Strafflagens omarbetande i en humanare riktning; jurys införande i
brottmål.
12. Försvarslöshetsstadgans omarbetande i en humanare riktning.
13. En förbättrad folkundervisning.
14. Allmän rösträtt vid alla politiska och kommunala val åt alla myndiga
och välfrejdade män, som fullgöra sina skyldigheter till stat och kommun.
Detta program var ju som synes lika fritt från speciellt
socialistiska krav som det första, av doktor Nyström utarbetade. I den mån,
som det hade fått en rent politisk anstrykning — de 10, 11 och 14
punkterna vo»ro ju sålunda politiska krav — hade detta tydligen skett
med hänsynstagande till den inom de liberala arbetarföreningarna
och den vid de liberala "allmänna svenska arbetarmötena’’
förhärskande uppfattningen. Flertalet av dem, som representerade
fackföreningarna i centralkommittén, torde för övrigt ha varit mer eller
mindre aktiva deltagare i den liberala politiska rörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
