- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
483

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Nordström, G. Hilding: Några ekonomiska fakta rörande statliga nödhjälpsarbeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA EKONOMISKA FAKTA RÖRANDE STATI.IGA NÖDHJÄLPSARBETEN 483

(ligt. Man måste ju dess/utom även räkna med, att den samlade
fackföreningsrörelsen skulle ha bjudit dylika tendenser spetsen. Det
visade sig också, att man bedömt läget riktigt och att arbetslinjen
kunde genomföras, utan att j^terligare något yrke behövde
angripas.

Denna begränsning av verksamheten till vissa gebit, vilka ansetts
såsom för densamma naturliga, förklarar likaledes, att de
arbets-löshetspolitiska åtgärderna icke kommit att influera störande .på
näringars och yrkens givna arbetsområden.

Det finns å andra sidan också en hel del folk, som anser den
i vårt land följda politiken med arbetslöshetens lindrande
väsentligen genom anordnandet av nödhjälpsarbeten, såsom icke blott den
enda riktiga vägen utan rent av såsom sensationen par préférence
i modern socialpolitik. Uppfattningen i dess förra del skall icke
här diskuteras, men vad åter angår talet om den svenska
arbetslinjens unika plats i den socialpolitiska almanackan kan det
måhända dock vara på sin plats att, med all respekt för de
märkliga resultat, som i vissa avseenden ernåtts genom
nödhjälpsarbetena i vårt land, bringa i erinran, att dylika arbetens anordnande
som led i kampen mot arbetslösheten inte är någon nyhet varken
i vårt land eller annorstädes. Det är apparatens av det
utomordentliga läget på arbetsmarknaden betingade dimensioner,
verksamhetens fasta organisation och nödhjälpsarbetenas inlemmande
i ett system med socialekonomisk inställning, som ge prägel åt
svensk arbetslöshetspolitik och som förlänar detsamma vissa drag
av ciriginalitet. Eljest ha rätt så omfattande nödhjälpsarbeten
tidvis under de senaste årtiondena och ibland tidigare förekommit
både hos oss, i andra skandinaviska länder och annorstädes. I
Tjeckoslovakien t. ex. hava dessa — jämte betydande
understödsutbetalningar — tyngt hårt på statskassan. Och i socialpolitikens
gamla mönsterland Tyskland ha statsmakterna under den ekonomiska
kris, landet änmi har känning av, fört en f. ö. sträng
arbetslöshets-politik med stark accent på nödhjälpsarbeten. På allra senaste
tiden ha för övrigt konturerna till ett mäktigt tyskt hjälpprogram
framträtt, enligt vilket staten bl. a. skulle med cirka 200 milj. mark
bidraga till produktion av nybyggnader och med 60 milj. mark i
fonn av räntefria lån främja uppförandet av lantarbetarbostäder.
Lägges härtill, att det utformats ett vägbyggnadsprogram,
omfattande vägbyggnader å 60,0.00 km., som skola utföras på tioi år mied
bl. a. arbetslösa som medverkande, är tillräckligt klargjort, att
arbetslinjen knappast är något specifikt svenskt patent. Inte ens
i den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringens hemort England har
man stått främmande för hjälpanordningar av vanligt
nödhjälpsarbetes karaktär, även om dessa ej varit äv större dimensioner,
mätta med understödsmiljonernas måttstock. Ja, till och med
Amerika, som det är så populärt att framhålla som den tidsenliga
sociala okänslighetens förlovade land, beträdde åtminstone under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free