Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Sköld, Per Edvin: Näringspolitik — socialpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGSPOLITIK -
SOCIALPOLITIK
Av PER EDVIN SKÖLD.
ed näringspolitik förstår man väl
C/ / L strävanden att åstadkomma åtgärder ägnade
att medföra ökad produktivitet hos ett lands
näringsliv — enkannerligen dylika åtgärder vidtagna under statsmakternas
medverkan. Socialpolitiken däremot syftar till att skapa bättre
levnadsförhållanden bland vissa befolkningslager i samhället.
Näringspolitiken avser alltså att främja ett bättre produktionsresultat;
socialpolitiken att genomföra en mera ändamålsenlig fördelning bland
befolkningen av detta produktionsresultat.
I ett samhälle, där produktionen i huvudsak grundar sig på fri
företagsamhet, söker sig, brukar man säga, kapitalet till de
verksamheter, som lämna den bästa räntabiliteten. I grund och botten
betyder detta, att det kommer att produceras, som det finns köpare
till. D. v. s. produktionen inriktas på att tillfredsställa de behov, som
ha förmåga att betala för sitt tillfredsställande. Det kan därför inte
råda stort tvivel om, att näringslivet i varje läge inrättar sig efter
det åtminstone för stunden mest ekonomiska och vinner det för
stunden bästa resultatet. Att genom näringspolitiska åtgärder i nyss
antydda avseende åstadkomma en högre effekt är högst osannolikt.
Det är, när det gäller tillvaratagandet av möjligheter, som så att
säga ligga utanför nuet, näringspolitiska ingripanden ha sin
betydelse. Sålunda är det ganska säkert, att om näringspolitiska hinder
icke satts för en avverkning vilken som helst av vårt virkeskapital,
den nuvarande generationen skulle kunna åt sig uttaga en högre
levnadsstandard, än vad som nu sker. Men det är lika troligt, att det
näringspolitiska hinder den lagstadgade skogsvården utgör kommer
att medföra för längre tid räknat ett större tillskott till vårt
folkhushåll än vad därförutan skulle kunnat vinnas. Och naturligtvis
kan det i vissa fall, där den enskilda företagsamheten tvekar inför
det ovissa i startandet av en ny produktiv verksamhet, tänkas att, om
denna ovisshet övervinnes genom att det allmänna tager en del av
risken, denna nya verksamhet i framtiden skulle visa sig betyda
ett tillskott till näringslivets produktivitet. Likaså kan det inträffa,
att om den enskilde företagaren vid en svår, tillfällig depression
saknar förmåga att rida ut stormen, det allmänna genom en tillfällig
uppoffring skulle kunna vinna beaktansvärda fördelar likaledes för
framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
