Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Örne, Anders: Det nya Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYA EUROPA 545
stegring av 60 procent. Då arbetarnas antal i U. S. A. under samma
period tillväxt med blott 27 procent, är det lätt att förklara^ varför
den förut höga levnadsstandarden kunnat ytterligare förbättras oich
arbetslösheten nästan försvunnit därute, under det Europas flesta
länder kännetecknas av stillastående och massarbetslöshet.
Förklaringen ligger utan allt tvivel i den omständigheten, att Am;erikas
förenta stater utgöra ett enhetligt ekonomiskt område, medan Europa
har att uppvisa en mycket starkare uppdelning efter kriget än förut.
Ryssland är praktiskt taget utskuret ur Europas karta, tack vare
orimligt höga tullar och statsmonopol på utrikeshandeln. Det forna
Österrike är uppdelat i småstater, som avspärrat sig mot varandra
på ett alltigenom oiförnuftigt sätt. Vart man ser ha nya skiljande
murar byggts upp. Det är ioke längre nog med blott
tullförhöjningar och dyrbar tullbehandling av varorna. Man har också gjort
sitt bästa för att genom import- och exportförbud, privilegier och
allehanda ’^indirekta’’ medel gynna det egna landets näringsliv.
Om den internationella flyttningsrätten skola vi icke tala. Den är
begränsad på ett sätt, som i hög grad inskränker även den
rörelsefrihet, som fanns före kriget. Till detta kommer otvivelaktigt en
växande tendens till avgränsning mellan olika arbetsområden inom
varje särskilt land. Och utåt, mot andra världsdelar, blir Europa
som helhet betraktat mer och mer avskuret genom en orimlig
tullpolitik i dessa världsdelar^ ej minst Amerika.
Det är känslan av att detta tillstånd, om det får fortsätta, kommer
att fördärva vår världsdel, som förmått Natiooiernas förbund att
upptaga den eikonomiska försoningspolitiken på sitt aktuella
arbetsprogram. Vid flera tillfällen har N. F. tagit initiativet till
ekonomiska rådslag mellan folken. Framgången har på de specialområden,
som behandlats, varit obestridlig. Sålunda gjorde på sin tid
Brysselkonferensen mj^cket god nytta, när det gällde att hela de sjuka
statsfinanserna och bringa penningväsendet på rätt köl. Den senaste
åtgärden från N. F: s sida syftar till åtgärder av mera allmänt
intresse. Den består i förber^andet av en ekonomisk
världskooife-rens, som skall behandla både orsakerna till världens ekonomiska
svårigheter och medlen att övervinna dem. Den förberedande
kommitté av 35 personer, som varit tillsatt för att utarbeta program och
material samt uppgöra förslag till sammansättning och
sammanträdestid för den blivande konferensen, avslutade sitt arbete i Geneve
den 20 november. Så snart N. F:s råd hunnit behandla frågan,
torde inbjudan till konferensen kommfa att utgå både till de stater,
som äro medlemmar i N. F., och de viktigaste utomstående, framför
allt U. S. A.
Konferensen, som beiräknas kunna sammanträda i början av nuaj,
blir sålunda universell. Detta är nödvändigt, ty jorden utgör nu
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
