Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Örne, Anders: Det nya Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYA EUROPA 547
ar det natuTligtvis så mycket bättre. Om Eyssland kunde dragas
med i ett ekonomiskt Paneuropa, komme nämligen ett område ända
bort till Stilla havet, en ny amerikansk väster, att öppnas för de
produktiva krafternas expansion: det bleve nödvändigt att bygga
hundratusentals kilometer järnvägar, och många miljoner nya hus
för att ta ett exempel, och existensmöjligheter för hundra miljoner
människor från de tempererade trakterna skulle efter hand skapas.
Men även om Ryssland såsom här antagits skulle komma att stå
utanför, är det tillräcklig anledning att tro på en ny uppblom&tring
av väldiga mått.
Vad är det dä man bör eftersträva ? Är det måhända upprättandet
av en europeisk förbundsstat, Europas förenta stater? Jag tror för
min del, att detta vore dåraktigt. Ledningen av en dylik
statsorganisation skulle komma att bli oerhört invecklad och svår. Den
statliga gemenskapen är icke heller nödvändig för att skapa en
europeisk enhet. Det räcker med öppnandet av gränserna mellan
de olika staterna och en energisk militär nedrustning. När det en
gång blivit klart för Europas folk, liksom det nu är för Danmarks,
Finlands, Norges och Sveriges, att ett fredligt samliv är till gagn
för alla, och när det finnes fri flyttningsrätt och försörjningsrätt
för den ena statens medborgare inom den andra statens område •—
vilka skäl till krigiska konflikter finnes det väl sedan ? För de
rättskonflikter, som uppstå, bör det naturligtvis finnas en gemensam,
domstol, och ett system måste utfinnas, som tryggar verkställigheten
av dess domar. Men svårare spörsmål än detta ha förr blivit lösta.
Att sedan de problem, som under en sådan fri folkgemenskap
uppställa sig i fråga om industriell och kommersiell organisation, soicial
lagstiftning, rättslig utveckling, fackliga sammanslutningar,
språkliga hjälpmedel i umgänget etc., få en oerhörd omfattning och
ingalunda kunna lösas med någon lekande lätthet, torde vara alldeles
klart. Men vi få icke rygga tillbajka inför dessa svårigheter, som
kunna lösas, om de angripas med tillräcklig energi och i en anda
av ömsesidig välvilja.
Viktigt är naturligtvis, att ej alla dessa problem på en gång komma
störtande över oss som ett bergskred. Men en sådan risk behöva
vi ej löpa, då utvecklingen helt och hållet kan behärskas, om man
tar ner ett lämpligt stycke i sänder av de murar, det gäller att riva
ned, i stället för att på en gång spränga dem i luften med dynamit.
Jag tänker mig en allmän överenskommelse om utjämning nedåt
av de nuvarande tullarna och genomförandet av så vitt möjligt
lika uppställda tulltariffer. Om så en generell återgång sker till
principen om mest gynnad nation vid uppgörandet av de nya
handelstraktaterna, så dröjer det icke många år, förrän mycket stora
dörrar öppnats i barriärerna. Jämsides härmed bör gå ett
strä-v-ande att genomföra fri ömsesidig bosättnings- och näringsrätt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
