Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Silverstolpe, G. Westin: Malthus och nutidens nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALTHUS OCH NUTIDENS NATIONALEKONOMI
13
peiska länder, däribland Sverige. Och vare sig han såg sig om i
samtiden eller rannsakade historiens hävder, menade han sig finna den
sökta bevisningen. Det stämde blott alltför bra. Befolkningslagen
visade sig blott alltför riktig, när den prövades i verklighetens ljus.
Vilket utomordentligt intryck Malthus’ pessimistiska lära gjorde
på hans egen generation, det finner man, om man går tillbaka till
den ekonomiska litteraturen från 1800-talets första hälft. Tiden var
sådan, att människorna måste lyssna. Pessimistens röst behövde
icke sakna klangbotten. Den franska revolutionens urartning från
ett frihetens segertåg till pöbelvälde och despoti, Napoleonskrigens
omvälvningar, den framväxande industrialismens misshushållning
med människomaterialet, det var saker och ting, ägnade att göra en
ände på 1700-talets tro på förnuftets förmåga att hjälpa
mänskligheten framåt. De blinda ekonomiska lagarna befunnos nu erbjuda
den enda riktiga lösningen av livets gåtor. Tiden var
nationalekonomins i allmänhet och den Malthusska befolkningslagens i
synnerhet. Även i vårt eget land kom Malthus’ skugga att falla över alla
diskussioner i ekonomiska ting. Den träder bland annat fram i
strävandena att genom hinder för en fortsatt jorddelning sätta någon
sorts gräns för de äktenskap, som ingingos endast på Guds försyn
och som alltså lämnade ringa eller ingen säkerhet för att den
blivande barnskaran skulle kunna få sin föda och sin bärgning i livet;
den skymtar i Tegnérs år 1833 fällda yttrande i Växiö domkapitel
om den stigande folkmängden och det än hastigare stigande
armodet, som "efterhand förvandlar tabellverket till en fattiglista’ \
Men låtom oss med ens taga steget från Malthus’ tid fram till vår
egen och spörja: har under den tid som gått något inträffat, som
tvingar oss att underkänna Malthus’ åskådning? Vad har nutidens
nationalekonomi att säga i saken? Ser den tingens sammanhang på
annat vis än Malthus och hans kolleger gjorde? En jämförelse ligger
så mycket närmare till hands som diskussionen i befolkningsfrågan
sedan någon tid tillbaka blivit minst lika livlig som den var för
hundra år sedan. Under 1800-talets andra hälft förlorade problemet
mycket av sin makt över sinnena, det kan icke förnekas.
Förklaringen är lätt funnen. Miljoner och åter miljoner européer
lämnade hemlandet för att slå sig ned i kolonialländer med jungfruliga
naturtillgångar, väldiga vidder på andra sidan världshaven togos i
anspråk för livsmedelsproduktion, ångfartyg och järnvägar buro mot
en försvinnande liten kostnad fyra världsdelars spannmål och rå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
