Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Silverstolpe, G. Westin: Malthus och nutidens nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
G. WESTIN SILVERSTOLPE
varor till Europa, tullmurar som förr stått hindrande i vägen för
den internationella arbetsfördelningen revos eller sänktes ett gott
stycke. Trycket lättade på de flesta håll och kanter,
befolkningssiffrorna stego visserligen men det allmänna välståndet steg än
hastigare. Det föreföll som om en nådig försyn behagat lägga
befolkningslagen till handlingarna, det tycktes som om portarna öppnat
sig till ett tusenårsrike, där det fanns plats för hur många som helst,
där en stegring i folkmängden var bestämd att medföra en
förhållandevis lika stor eller än större förbättring av de materiella
levnadsvillkoren. Det skulle emellertid visa sig, att det icke var fråga om
något annat än ett övergångsskede, en ytterst egendomlig episod i
folkens ekonomiska liv. Den starka folkökningen gjorde sitt verk,
de nya kontinenterna fylldes alltmera, de unga länderna lade sig i
allt större utsträckning till med fabrikation av sådana industrivaror,
som Europa förr skickat i byte mot deras livsmedel och råvaror; och
en vacker dag vaknade detta samma Europa med förskräckelse och
fann, att Förenta staterna, som tagit emot obegränsade mängder
invandrare, icke längre ville fortfara därmed utan önskade bevara
landets resurser för den egna befolkningens räkning — ett exempel,
som skulle komma att följas även av andra unga länder. Och efter
den betan är det återigen lovligt att tala om nödvändigheten av en
förnuftig befolkningspolitik, att prisa den måttliga barnalstringen
framför den omåttliga, att beteckna emigrationen som en
eftersträvansvärd hjälp mot överbefolkningens olycka. Återigen faller
Malthus’ skugga över den väg, som folken ha att vandra.
Och det kan först som sist fastslås, att den nutida
nationalekonomin icke kan invända något mot själva grundtanken i Malthus’
förkunnelse. Det kan icke förnekas, att människans
fortplantningsförmåga av naturen är sådan, att släktleden i det oändliga kunna
svälla ut på bredden, om bara det mått av livsförnödenheter
anskaffas, som kräves för att åt det stora flertalet bevara liv och hälsa
till fortplantningsålderns slut. Det kan icke heller förnekas, att vår
planets yta är begränsad och likaså den ström av solenergi, som är
grundvalen för allt vad organiskt liv heter. Dessa två obestridliga
fakta bilda tillsammans Malthus’ befolkningslag, en grundval som
förblir säker, så länge matematiken förblir riktig, så länge det
vid-hålles, att en oändligt stor summa är större än en begränsad sådan.
Skäligen likgiltigt är det sedan, om ett av Malthus framfört
påstående att folkmängden under gynnsammast tänkbara förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
