Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1, 1927
- Svanberg, Victor: Bernard Shaw: En elak idealist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERNARD SHAW: EN ELAK IDEALIST
25
och ingalunda Anns riddare, men väl hennes motpart i många gräl.
Vem väljer Ann? Oetavius friar och får korgen. Till Jack friar hon
själv. Han spjärnar mot och ger sitt ja i verklig ångest. Kärleken
ser han som ett hinder för ett ostört intellektuellt personligt liv.
Mannen är i Shaws utvecklingslära den som med sina tankar lede*
livets ström framåt, inåt och uppåt. Han tänker ut övermänniskan
och vill själv bli en sådan. Då lockar kvinnan honom till sig — hon
vill föda övermänniskan.
*
De idealistiska tankarna ha knappt dukit "upp hos Shaw, förrän
de fört med sig motsvarande nyheter i den konstnärliga formen.
Realismen blir för trång. Det märks redan i Man and supefman.
Bakom nutidsengelsmannen Jack Tanner stiger plötsligt hans
spanska namne Don Juan Tenorio fram som en skugga ur dödsriket.
Han uttalar samma tankar, men paradoxerna bli i hans mun
svindlande djärva. Ärkeförföraren yppar sin avsikt att lämna helvetet,
som är njutningens hemvist, och bege sig till himlen, som är
arbetets, det rastlösa framåtsträvandets rike. Shaw ser i Don Juan
en släkting till Faust, som ej varit tillfredsställd, när han lytt sina
egna små begär, utan när han lyssnat till Livets rop att hjälpas till
högre liv, som han hört i sitt inre. Människorna äro stackare, men
de bli hjältar, när de kämpa för idéer som korstågsriddarna för den
allmänneliga kyrkan, som nutidens reformatorer för frihet och
jämlikhet, och en snar framtids män för ett samhälle ännu högre än
frihetens. Liksom Goethes Faust har Don Juan vid sin sida en
Mefistofeles, en djävul, som är övermänniskans like om inte överman
i logisk replikföring. Vår höga kultur med så kallad frihet och
fabriker är, tycker han, vad en hungrig hund kunnat skapa, om den
varit begiven på pengar i stället för på kött. Och för den som är dum
nog att ge idealen ett finger i religion, vetenskap, politik: vigvatten,
vaccination, valhumbug, förutspår han idel besvikelse eller
självbedrägerier. Don Juan tar riskerna. Må vara, medger han, att
livet är dumt, men det är inte så dumt som döden. Hans
avskedsord till helvetets paradisenformighet är: "i livets tjänst skall jag
åtminstone inte bli uttråkad".
Här är nerven i Shaws idealism blottad. Man får inte glömma,
att detta drama skrevs långt innan livstron blev en lättköpt
modefilosofi, Det skrevs under 1900-talets allra första år, och fastän dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:18 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0031.html
