- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
28

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Svanberg, Victor: Bernard Shaw: En elak idealist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

VICTOR SVANBERG

bär på den engelska stoltheten över att vara engelsman och vara
praktisk. Mest är det emellertid optimismen, tron på Livets förmåga
av fri och harmonisk självförnyelse, som drivit honom till opposition
mot Marx, alldeles som den gjorde honom otillfredsställd med
Darwins arturvalsteori. Det är dels katastrofteorien, dels läran om de
ekonomiska förhållandenas ledarskap i samhällsutvecklingen, som
han tagit avstånd från. Han har förordat de successiva reformernas
väg, har velat tillvarata även de allra minsta, nästan omärkliga
re-formmöjligheterna — ett talande bevis är "Socialism för
miljonärer", en handbok i konsten att donera med förstånd. Och han har
å andra sidan hävdat, att en ändring av människornas sinnelag är
den enda verkligen tillfyllestgörande omvälvningen. En omkastning
av klasserna blir blott ett ombyte av förtryckare, så länge ej alla
människor blivit övermänniskor. Hur de skola bli detta, har Shaw
ej kunnat upplysa om. Förmodligen litar han på Livskraften.

Inte så ofta som man kunde vänta har Shaw under sin senare
bana gjort dramer av sina socialekonomiska idéer. I allmänhet nöjer
han sig med att då och då tilldela sina intelligenta resonörer vassa
samhällskritiska repliker — jag har nyss citerat en sådan. Likaså
begagnar han med förkärlek alla tillfällen att föra in på scenen
klumpiga, närsynta, självgoda borgare, framgångsrika enbart genom
sin snåla tröghet.

I Major Barbara står emellertid ett ekonomiskt problem i hand
lingens centrum, det viktigaste problemet av alla, fattigdomens
problem. Det lilla dramats andra akt är en av de yppersta i modern
dramatik. Den försiggår i en slumstation i London. Barbara är en
energisk liten själasörjerska. Hon talar slang med de botfärdiga,
hon bjuder de obotfärdiga sin kind att slå. Hon kan göra allt för
sina älskade fattiga, allt utom ett, ta mot syndapengar för att kläda
och föda dem. Men hennes överordnade i armen göra också detta
sista. En from och jolmig välgörardam kommer in och välsignar en
visky fabrikant, som skänkt 5,000 pund till räddning för deras själar,
som hans visky bränner sönder kropparna på; 5,000 pund får hon
av en kanonfabrikant. Då ser Barbara humbugen och sliter av sig
frälsningsuniformen.

Kanonfabrikanten, Undershaft, är Barbaras far. Med sin gåva ville
han köpa sin dotter av svärmarna, och han lyckas ju, fast på
oväntat-sätt. Egentligen lyckas han därför, att han är mer än en vanlig
kapitalist. Han har en religion, han predikar en frälsningslära såväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free