Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Svanberg, Victor: Bernard Shaw: En elak idealist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERNARD SHAW: EN ELAK IDEALIST
29
som dottern. Det finns enligt hans religion en enda synd:
fattigdomen. Allt annat ont är barnlek mot den. Det finns en räddning
ur den: pengar. Eller också en annan: kulor och krut. Undershaft
gör sig ej samvete av att leva på krig, blod och död. Han har drivit
kapitalismens cyniska filosofi till sin spets. Men han tvekar ej att
driva den ännu ett steg, dit där den upphäver sig själv. I sista akten
visar han den fromma dottern och hennes idealistiska fästman
— professor i grekiska — sin mordfabrik och erbjuder dem hela
arvet. De tveka — skola de fläcka sin själ med att smida vapen åt
kriget? Då frågar Undershaft: vågar du bekriga kriget? Det ordet
avgör saken. Idealisterna inse, att de måste ta den hjälp, cynikern
erbjuder. Vilja de handla för att förverkliga sina ideal, och handla
i stort, så måste de ha makt, skulle den också köpas med
samvetsfrid. Har Undershaft tagit det steg, där kapitalismen upphäver sig
själv, så tar nu Barbara det steg, där kristen helgonrenhet
upphäver sig själv. Hänförd säger hon:
"Jag har gjort mig fri från de himmelska mutorna. Låt Guds
verk göras för sin egen skull, det verk, som han måste skapa oss till
för att få gjort, därför att det bara kan göras av levande människor.
När jag dör, så må han då stå i skuld till mig, inte jag till honom;
och låt mig förlåta honom, som det anstår en kvinna av mitt stånd.’’
Shaws idealism är o förbränn elig. Just när han tycks underkasta
sig Darwins dystra lag om kampen för tillvaron, och Marx’ lag om
de ekonomiska intressenas obönhörlighet, trollar han fram religiös
extas mitt ur affärsmässiga realiteter. Utan tvivel är denna
krutreligiositet paradoxal. Men denna och de flesta av Shaws paradoxer
är lika övertygande som omständliga utredningar. Som en blixt
plötsligt visar, att himlens elektricitet har ärende till jordens, så
visar Shaws paradox, att livets kraft kan tränga och måste tränga
ned i materien. Eller för att förklara en paradox med en annan:
världen är ond, men om människorna äro goda nog att vara onda,
kunna de förbättra den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
