Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1927 - Händelser och spörsmål - Folketingsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ti’2 ÖÄNDÉLSEfe OCH SPÖRSMÅL
rade det radikala partiet att gå med på det framlagda förslaget i hela dess
utsträckning. Partiet önskade visserligen så långt ifrån nyval, att det tiggde
och bad om att få slippa, men vid voteringen föllo dock de flesta av punkterna
i regeringsförslaget.
Radikalerna voro villiga att gå med på ett försök i önskad riktning, men
de ville ej omedelbart binda sig för programmet. Venstre, den moderata höigern
eller bondepartiet, önskade framför allt få statsutgifterna nedskurna, en högst
lovvärd programpunkt, om det nu ej var så, att de gingo fram alltför hårdhänt
i tider, som för mången enskild medborgare kunde kallas oförskyllda nödtider.
Den egentliga högern hade naturligtvis sitt vanliga radikalmedel, som
hjälpeiför det mesta här i livet — tullar. Förslaget framlades dock icke i tinget, men
rekommenderades i agitationen. Gentemot tullar synes det ha varit att
föredraga det föreslagna direkta understödjandet — då märker folk i allt fall vem
som får pengarna och man kan ta bort anslagen igen. Tullar ha en viss egenhet
ritt klistra sig fast sedan de en gång införts.
Det blev alltså val. Som vanligt blev deltagandet livligt; bortmot 80 procent
av valmännen torde ha avgivit sina röster. Jämfört med förhållandena i Sverige
är det ju ett idealt tillstånd. Anledningen får nog sökas på mer än ett håll.
Avstånden i det tätbefolkade Danmark äro avsevärt kortare än hos oss och
följaktligen besväret att bege sig till vallokalen mindre. Valmetoden gör kanske
något och så även den snabbare sammanräkningen. Inte har man där
bekväm-ligtt, länsstyrelser, som ängsligt vaka över att valresultatet ej skall bli känt för
fort. Viktigare torde dock vara, att valperioden mycket ofta ej tillåtes nå sitt
slut utan tinget upplöses med anledning av någon viktig fråga, som sporrar
väljarnas intresse. Här hos oss är något dylikt omöjligt eftersom ett nyval
under sådana omständigheter blott gäller till den löpande periodens utgång.
Valets utgång visas av denna tabell:
% av
valmans-Röster kåren Mandat
1924 1926 ± % 1924 1926 1924 1926
Soc.-dem........... 470,000 497,000 + 6 36.5 37 55 53
Venstre............ 362,500 378,000 + 4.5 28.5 28.5 44 46
Kons.............. 243,000 276,000 + 13.5 19 20.5 28 30
Rad............... 166,500 151,000 — 9.5 13 11 20 16
Retsforb........... 12,500 17,500 +38 1 1.5—2
Slesv. p........... 7,500 10,500 +35 0.5 1 11
Komm............. 6,000 5,500 — 8.5 0.5 0.5 — —
Selvstyre .......... ––– 2,000 ––– _____
Landin, p.......... 12,000––––––––––- 1 — — —
Erversp............ 2,000––––––––––- — — — —
Därtill komma Färöarna, som äga rätt att utse en folketingsman, men som
förrättat valet senare. Där valdes en venstreman.
I allt omfattar tinget 149 medlemmar. Före valet hade således
socialdemokraterna med de radikalas hjälp ett ytterst knappt flertal m-ed 75 av de 149.
Vid valet gick denna majoritet förlorad och i stället fingo venstre och de
konservativa tillsammans hand om majoriteten med 77 mot 72 för samtliga de
övriga partierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
