Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Rydén, Värner: Grundläggande synpunkter på enhetsskoleproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGANDE SYNPUNKTER
PÄ ENHETSSKOLEPROBLEMET.
Av VÄRNER RYDÉN
S-yAG ANKLAGAR DEN NUVARANDE ORGANISATIO-
i nen av vårt .högre skolväsen för tre grundläggande
orätt-^\J färdigheter:
1: o) Den är orättfärdig mot den kvinnliga ungdomen.
2: o) Den är orättfärdig mot landsbygdens befolkning.
3: o) Den är orättfärdig mot de mindre bemedlade i samhället,
enkannerligen arbetarklassen.
För att belysa det första av dessa påståenden torde det vara nog
att erinra därom, att den svenska staten, om undantag göres för
den med högre lärarinneseminariet förbundna normalskolan samt
ett antal samskolor i småstäderna, icke inrättat någon enda
statsskola för kvinnlig ungdom. Hela den högre undervisningen för
flickor är sålunda praktiskt taget överlämnad åt privatläroverken.
Genomgåendet av ett sådant är emellertid mycket kostsamt, framför
allt genom de höga terminsavgifterna. Det är icke ovanligt, att
privata flickskolor utkräva i terminsavgifter 300—400 kronor om
året och därutöver; i vissa fall, t. ex. i privata flickgymnasier utan
statsunderstöd, kunna avgifterna gå upp till det flerdubbla. Detta
medför, att de mindre bemedlade samhällsklasserna och även en* del
av medelklassen i regeln icke har möjlighet att bereda flickorna en
högre undervisning, som någorlunda svarar mot den, som de
allmänna läroverken meddela gossarna. Hurudana förhållandena i
detta hänseende i verkligheten gestalta sig, framgår av en för några
år sedan verkställd undersökning. Av denna framgick, att medan
inom den största av alla våra yrkesgrupper, nämligen den egentliga
arbetargruppen med ett antal manliga yrkesidkare av nära 1,100,000
(enligt 1910 års folkräkning) antalet flickor i privatläroverkens
klasser 1—8 uppgick till 933, så lämnade gruppen läkare, apotekare
m. fi. med ett antal yrkesutövare av icke fullt 4,000 565 elever i
motsvarande klasser. På 1,000 manliga arbetare köan 0,6 elev i
klasserna ITT—VITT av de högre flickläroverken, för 1,000 manliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
