Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Rydén, Värner: Grundläggande synpunkter på enhetsskoleproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
VÄRNERV RYDÉN
yrkesutövare inom den andra gruppen var motsvarande siffra 114.
Det fordrades sålunda inemot 2,000 arbetarefäder för att
åstadkomma en enda kvinnlig elev i flickskolornas 6 högsta klasser! Tar
man den därnäst största av våra yrkesgrupper, nämligen lantbrukare
m. fi. till ett antal av nära 300,000, så fanns från denna
samhällsgrupp inom flickläroverken 853 elever, eller i de 6 högsta klasserna
2 på 1,000 manliga yrkesutövare.
Dessa siffror tala sitt språk utan alla kommentarer.
I en tid som vår, då samhället i lagstiftning och institutioner
erkänt kvinnans likaberättigande med mannen, måste det anses vara i
högsta grad orättfärdigt att på detta sätt flickornas undervisning
försummas från statens sida, och att ett system upprätthålles, som
praktiskt taget utestänger hela den egentliga arbetare- och
bondebefolkningen från möjligheten att bereda sina flickor högre
undervisning.
Skall på detta område rättvisa genomföras, kräves av staten, att
flickornas undervisning omhändertages i samma utsträckning som
gossarnas. Den kvinnliga ungdomen bör kunna erhålla sin
undervisning utan högre kostnader och under lika goda betingelser som
den manliga.
Övergår jag till den andra av de anklagelser? jag riktar mot vårt
nuvarande skolsystem, torde jag för att få dess riktighet bestyrkt
bara behöva anknyta till den enskilde medborgarens personliga
erfarenhet. Landsbygdens barn ha, om de tänka söka sig in vid ett
läroverk, med nuvarande skolsystem föga nytta av att ha
genomgått mer än de tre lägsta klasserna inom folkskolan i vederbörande
hemort. Kurserna i läroverken äro sådana, att barn ifrån folkskolan,
som söka sig till en högre undervisningsanstalt, egentligen icke
kunna vid inträdesprövningen räkna sig till godo det kunskapsmått,
som de förvärvat under de tre sista åren i folkskolan. Skall
exempelvis en gosse från landsbygden kunna utan oskälig tidsutdräkt
genomgå ett läroverk, så blir den regelrätta utvägen för
vederbörande föräldrar att sända iväg honom från hemmet, då han nått
9 års ålder, inackordera honom hos främmande människor i
läroverksstaden och sedan för tiden fram till studentexamen betala
inackordering och övriga skolomkostnader under 9 hela år. Varje far
och mor inser lätt, hur riskfyllt ett sådant skolsystem är med
hänsyn till de ungas utveckling och uppfostran. De berövas redan i
späda barndomen hemmets inflytande och överlämnas åt främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
