Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1927 - Falkenberg, Albert: Tjänstemannapolitik och tjänstemannarörelse i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Albert Falkenberg
II.
Regeringens tjänstemannapolitik.
Sedan mer än ett år tillbaka har man från regeringsinstansernas
sida försökt klargöra för tjänstemannaorganisationernas
representanter vid löneförhandlingarna, att medel till löneförhöjningar icke stå
till förfogande. När organisationernas representanter påminna om,
att industrin utan riksdagsbeslut fått sig anvisat 700 miljoner
guldmark, att man genom tull- och skattelagstiftningen till storagrarerna
och de ledande industrierna som allmosor överlämnat miljoner och
åter miljoner, och att regeringens utkast till en lag för uppgörelse
med furstarna ju måste verka så, att riksländernas utgiftsstater
belastas till det tyska folkets skada, så försöker man det oaktat från
regeringshåll att på absolut ohållbara skäl stödja sin avvisande
hållning. Visserligen måste man fastslå, att den högre
förvaltningsbyråkratin försett sig, medan det ännu var tid. Vid lönerörelsen i juli
1924 fingo de högre kategorierna av tjänstemännen 71 %
löneförhöjning, medan de lägre grupperna ända upp till mitten fingo nöja
sig med 17 %. Men icke ens denna ’ ’löneskandaP’ har förmått
sammanföra tjänstemannaföreningarna till gemensam kamp för att i
sluten front tillkämpa sig en ändring till förmån för de
missgynnade. Hädanefter som hittills blir det därför en av
tjänstemannaorganisationernas huvuduppgifter att, likgiltigt i vilken
huvudorganisation de äro sammanslutna, med alla medel arbeta för gottgörande
av de orättvisa löneförhållandena.
Också i frågan om tjänstemannalagstiftningen har regeringen
svikit. Visserligen ha icke heller partierna på detta område förvärvat
sig någon ära. Sedan den politiska omstörtningen i november 1918
har den grundläggande reformeringen av
tjänstemannalagstiftningen, som ett sammanhängande frågekomplex blivit försummad.
Däremot har riksdagen diskuterat enstaka ämnen ur detta komplicerade
område, t. ex. tjänstemannaorganisation och disciplinär förordning.
Regeringsutkastet till en lag om tjäiistemaniiarepresentationer
försvann under våren 1923 från scenen. Det strandade på de politiska
högerpartiernas motstånd. Naturligtvis, ty ingen väntar sig väl,
att i synnerhet dessa partiers representanter, vars tankegång bottnar
i den gamla överhetsstaten, skulle befinnas villiga att göra allvarliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
