Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Holmström, Maths: Synpunkter på vårt försvarsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNPUNKTER PÅ VART FÖRSVARSPROBLEM
141
rör sig på aviatikens område framåt i så rask takt, att man
tydligen ser, att luftfarkosterna i ett kommande krig skola få en
betydligt mera utvecklad och systematiserad verksamhet än under
världskriget.
De uppgifter som ställas på flygvapnet kunna i stort sett sägas
vara bevakning av rikets gränser, strategisk spaning
(fjärrspa-ning), luftstrid efter kontakt med fientliga stridskrafter vid
utförande av taktisk spaning samt därmed sammanhängande
anfallsföretag.
Att söka tillkämpa sig herraväldet i luften genom att uppsöka
och slå fiendens luftflottor torde aldrig kunna uppställas som mål
för det svenska flygvapnet. Men för uppgifter i samband med
den strategiska defensiven och taktiska offensiven torde vi hava
ekonomisk möjlighet att förse vårt nyaste vapen med erforderlig
materiel. Detaljerade diskussioner härom måste givetvis
undandraga sig offentligheten, emedan detta nya vapen är under sin
tillblivelse, och dess sammansättning och materiel är av hemlig
natur.
Efter att hava skisserat de olika vapnens, arméns, flottans och
flygväsendets, uppgifter och den roll som de enligt krigserfarenhet
och enligt sannolikhetens lagar kunna spela i riksförsvaret, böra
dessa tänkta organisationsformer och därmed sammanhängande
taktiska användning uppställas till jämförelse med de nu befintliga.
Den omfattning armén hade före försvarsreduktionen, d. v. s.
sex arméfördelningar, gjorde, att en viss, ganska stor, möjlighet
förefanns, att armén skulle kunna slå den sannolika styrka av
fientliga stridskrafter, som först inträngde på svenskt territorium.
Fältarmén uppgår nu vid mobilisering med endast fyra fördelningar
till omkring 50,000 man, sålunda understigande såväl den armé
amiral Bacon antog kunde kastas i land på Englands kust som
den första echelongen av de på Gallipoli-halvön landsatta
entente-trupperna. Arméns styrka har sålunda kvantitativt minskats i
förhållande till en första invasionsarmé, en kvantitativ minskning, som
dock till en viss grad neutraliseras av en kvalitativ förbättring
genom införandet av moderna stridsmedel, såsom tungt artilleri,
luftvärnsartilleri, stridsvagnar m. m.
Flottan däremot har genom en ensidigt anlagd flottpolitik redan
före 1914 riktat sig med ett artillerifartygsbestånd, visserligen
användbart i krig småstater emellan, men vars verkliga betydelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
