Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Holmström, Maths: Synpunkter på vårt försvarsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
¼ATHS HOLMSTRÖM
riksförsvaret ständigt varit minst sagt diskutabel, härigenom
frestande sig till att söka uppgifter liggande utanför dess förmåga.
Vår skärgård, ett skydd och en styrka för en efter densamma
avpassad flotta, har lämnats, och vår maritima ledning har sökt
intala allmänheten, att flottans uppgift måste lösas på öppna havet.
Att lämna äe svenska skären bakom sig, som ständigt utgjort ett
värn om vår nationella säkerhet, för att jaga efter en utopi,
vilket alltid striden i öppna sjön för den svagare måste utgöra,
representerar ett sorgligt slöseri med de naturliga försvarsmedlen.
En artillerifartygstyp framvuxen före världskriget torde få
anses hava föga med det moderna sjökrigets verklighet att skaffa,
då utvecklingen gått därhän, att undervattens-dreadnoughts med
kraftigt artilleri nu byggas. Den hastigt fortskridande utvecklingen
på undervattensbåtsvapnet och aviatikens områden gör, att ett litet
lands medelstora, fåtaliga artillerifartyg komma att ständigt få
sitt stridsvärde minskat.
Flygvapnet torde genom den nuvarande enhetliga organisationen
ha baserats på en riktig grundprincip; om dess organisation och
materiel är i övrigt ännu för tidigt att yttra sig, men om
organisationen erhåller fasthet, och det nya vapnet får en ställning fullt
analog med armén och flottan, så torde man kunna ha
förhoppningar om detta vapens lyckliga organisatoriska utformning och
därmed sammanhängande klara uppfattning om dess ställning i
riksförsvaret.
Det är emellertid en sak, som man förgäves efterlyser i vår
nuvarande försvarsorganisation, och det är ett organisatoriskt
samband mellan de olika vapnen på land, på sjön och i luften just
där en intim samverkan bör äga rumf närnligen vid kasten. Såväl
armé som flotta ha övergivit sitt lands kuster, armén manövrerar
så gott som ständigt inne i landet, dit omedvetet dragen av den
gamla centralförsvarsprincipen, och flottan har övermodigt lämnat
de svenska skären bakom sig för att i maritima stormaktsdrömmar
jaga efter illusionen att vara en högsjöflotta.
För det sunda förnuftet borde det ju ha legat närmast till
hands, att alla stridsmedel skola på det intimaste sätt samverka i
den för en fiende farligaste situationen nämligen i
landstignings-momentet. Det är debarkeringen på en försvarad kust, som för
en angripare är det mest kritiska företaget, och i detta för
försvararen gynnsamma läge bör ju framför allt ett litet lands strids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
