Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1927 - Alegård, Gustaf: Statistik och lögn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTIK OCH JA)OX
183
siffrorna 6, 6, 8, 8, blir 7, men detta medeltal erhålles även av
t. ex. siffrorna 1, 5, 1, 21. Men vilken skillnad är det inte i
seriernas utseende! Här måste man använda sig av särskilda
"spridningsmått" och "medelfel". Vi kunna tänka oss — för att ta ett
konkret exempel — att vi ville ta medeltalet av inkomsten under
ett visst år för alla inkomsttagare i någon av Sveriges minsta
kommuner. Vi antaga, att denna inkomst icke överstiger 10,000 kr.
hos någon — på ett undantag när: i kommunen bor en rik Krösus
med en inkomst på en miljon kr. Man kan tänka sig, hur denna
miljon skall förrycka det aritmetiska mediet av inkomsterna, om
kommunen endast har några hundra inkomsttagare! Här blir
medeltalet, cl. v. s. aritmetiska mediet, värdelöst. Det blir så att säga
en statistisk lögn! Men den som gjort upp statistiken ifråga har
kanske det bästa samvete i världen och är nöjd med sitt verk. Hans
lögn var omedveten!
Ett annat exempel. En kontorist vid en fabrik får i uppdrag
att beräkna hur stor lön fabrikens arbetare i medeltal ha. Låt oss
säga att 20 arbetare ha 1: 20 i timmen, 50 ha 1: 30, 20 ha 1: 35 och 5
förmän lia 2: — kr. i timmen. Kontoristen i sin oskuld tar
aritmetiska mediet av lönesatserna 1: 20, 1: 30, 1: 35 och 2 : —, vilket blir
1:46 kr. Han borde naturligtvis ha "vägt" varje lönesats med
det antal arbetare som hade denna lön. Resultatet hade då blivit
1: 30. Återigen en omedveten lögn.
De fällor, som ligga i vägen för den som skall utföra något
statistiskt arbete, äro oräkneliga. De två vi nu nämnt äro av grövsta
slaget, men samtidigt ganska typiska. Men så finnes det fällor av
betydligt finare slag, sådana som också professionella statistiker
någon gång kunna råka falla i. Att gå in på de subtilare sakerna
är här väl icke lämpligt, men några mera lättförståeliga exempel
kunna nämnas.
Vi nämnde nyss något om "vägda" medeltal. Sådana måste ju
användas i prisstatistiken vid beräknandet av s. k. prisindextal.
Man kan icke ta medeltalet av prisförändringarna på kaffe, peppar,
potatis och ingefära, och låta detta utgöra svar på frågan, hur
prisnivån förändrats. Man måste utvälja representativa varor och på
ett eller annat sätt väga dem i förhållande till deras betydelse. Här
kan naturligtvis syndas mycket, fastän de senare tidernas
indexberäkningar nog få anses tämligen representativa. För
levnadskostnadsindex, som har så stor betydelse för tjänstemän m. fi., är denna
Vägning särskilt betydelsefull. Varje utgiftspost måste vägas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
